Del 9 - Förbehållsbelopp

Utför Kronofogden en löneutmätning kommer en beräkning av vad ditt hushåll behöver för sitt uppehälle att utföras. Den summan som man kommer fram till efter detta kallas för förbehållsbelopp.

Här räknas t ex kostnader för boende, arbetsresor, barnomsorg, sjukvård och ett schablonberäknat belopp för det övriga uppehället. I normalbeloppet räknar man in kostnader för mat, kläder, hygien, telefon, el, försäkringar och andra livsviktiga avgifter som måste betalas. Det är Skatteverket som bestämmer vilken nivå normalbeloppet ska ligga på.

Ensamstående 4 680 kr/månad.
Makar och jämställda 7 732 kr/månad.
Barn t o m år då barnet fyller sex år 2 483 kr/månad.
Barn fr o m det år barnet fyller sju år 2 858 kr/månad.

Det är viktigt att ge korrekta uppgifter till Kronofogen så att förbehållsbeloppet kan bestämmas så exakt som möjligt. Risken vid dåliga uppgifter är att denna summa inte stämmer och det inte blir tillräckligt mycket pengar över efter indrivningen.

Det går att överklaga kronofogdens beslut något som ska göras hos en domstol. Det brukar normalt ta cirka tre veckor efter överklagandet innan ett beslut kommer. Vill du veta hur man ska överklaga kan du få reda på det hos Kronofogdemyndigheten.

Att leva på ett förbehållsbelopp är ingen dans på rosor så det gäller att göra allt för att undvika att det går så här långt.