Fondskolan del 5 - Upplägg för sparande i fonder

Fonder är bra till många typer av sparande. Eftersom fonder är ganska breda och normalt har en lägre risk, tillsammans med en lite lägre avkastning än t ex aktier, så funkar de bra till ett långsiktigt sparande. Sparande i fonder brukar vara mer stabilt och inte kräva så mycket underhåll, varför det passar perfekt för t ex pensionssparande, långsiktigt månadssparande eller helt enkelt som ett bra alternativ till ett sparkonto när man har pengar som man vill spara på obestämd tid.

I den här delen av Fondskolan ska vi gå igenom olika typer av sparande så som pensionssparande, månadssparande, kortsiktigt sparande osv för att få koll på hur man kan lägga upp sitt sparande och vad som är viktigt att tänka på för att maximera sitt sparande och få ut som mest av det.

Att lägga undan pengar vare månad är viktigt

Att spara pengar varje månad är viktigt för en sund ekonomi. Sparande är det som gör att man har råd att göra saker och köpa saker som man vill ha men det är också bra långsiktigt, eftersom det gör att man kan bygga upp en förmögenhet som går att använda till många olika saker. Man kan lägga pengarna på stora saker som man vill ha så som en ny bostad eller bil men man kan också spara pengar till barnen eller till pensionen.

Att spara pengar är viktigt av många skäl och helst bör man ha flera olika typer av sparande. Man bör ha ett visst buffertsparande, pengar som ska gå till att säkra sin ekonomi mot oväntade utgifter eller minskad inkomst. Denna typ av sparande brukar man dock inte ha i fonder eftersom man vill ha pengarna direkt tillgängliga. Fonder brukar huvudsakligen användas till mer långsiktigt sparande men det är inte omöjligt att ha åtminstone delar av sitt buffertsparande i fonder.

Jag skulle sedan även vilja göra en uppdelning i kortsiktigt sparande och långsiktigt sparande. Kortsiktigt sparande är sådant som ska gå till saker man vill köpa eller göra under det närmaste året eller två. Jag tänker då på semesterresan, ny tv eller säng eller kanske sparande till julen. Allt sådant behöver man spara till i förväg för bästa resultat. Om man inte sparar pengar så behöver man förmodligen låna eller handla på kredit och det är ingen bra lösning. Därför är det viktigt att varje månad spara till det man vill ha framöver.

Långsiktigt sparande kallar jag alla pengar som man sätter undan inför framtiden. Det kan vara pengar som man sparar för att använda till något speciellt, t ex att köpa en ny bostad, men det kan lika gärna vara att spara till barnen när de blir äldre eller bara att spara rent allmänt utan att ha någon direkt plan för vad pengarna ska användas till. Pensionssparande är också ett sådant långsiktigt sparande men detta kan man med fördel ha som en helt egen post.

Många av dessa varianter av sparande passar perfekt för fonder. Om man vill vara väldigt aktiv och är insatt eller vill jobba med sina sparpengar så kan aktier vara ett bättre alternativ men för dig som är lite mer passiv eller inte är lika insatt är fonder oftast ett rikigt bra alternativ. Du kan spara i fonder även om du bara vill spara i ett år eller till och med kortare, men ofta är det som sagt framför allt det långsiktiga sparandet som hamnar i fonder.

Månadssparade

Månadssparande kallar man egentligen allt regelbundet sparande där man lägger undan pengar. Vanligen gör man detta direkt när lönen har kommit in. Det är alltid en fördel att lägga undan sina sparpengar så fort man får in lönen, så att man inte riskerar att spendera de pengarna på något annat. Bästa lösningen är att man lägger in sitt sparande i sin månadsbudget och ser sparpengarna som en slags utgift – pengar som helt enkelt är uppbokade och som inte får eller kan användas.

Ifall man väntar med att lägga undan pengar är risken stor att man spenderar mer, helt enkelt eftersom det finns mer pengar att ta från. I slutet på månaden kanske man har 2000 kr kvar att lägga på månadssparande även om man egentligen borde haft råd att lägga undan 3000 kr. Gör man en ordentlig budget och lägger in sitt månadssparande där så vet man istället direkt hur mycket pengar som går bort till olika typer av sparande och kan anpassa sin ekonomi till detta.

Alla pengar som man vill spara på längre sikt kan man investera i fonder om man tycker att det känns trevligt. Det är enkelt att lägga upp ett månadssparande då de flesta banker har en funktion för att göra det automatiskt. Många banker har ett upplägg där man helt enkelt kan ställa in så att X kronor automatiskt går till att köpa en viss fond som man har valt sedan tidigare.

Du kan alltså ställa in att exempelvis 500 kr ska dras varje månad och att pengarna ska föras in i en Sverigefond som följer index (eller någon annan fond som du gillar). På så vis behöver du inte ens tänka på det utan det sker automatiskt. Det är smidigt och gör att du alltid lägger undan en del pengar varje månad.

De banker som inte har denna funktion har förmodligen åtminstone en funktion för att göra automatiska överföringar och då kan man sätta en stående överföring varje månad som går till antingen ett ISK (Investeringssparkonto) eller ett vanligt fondkonto. Det funkar nästan lika bra, förutom att man då själv måste gå in och köpa fondandelar för pengarna som man har fört över.

Det krävs då en åtgärd varje månad så det är inte riktigt lika smidigt som automatiskt månadssparande i fonder, men om man vill se det positiva så är fördelen att man åtminstone håller sig aktiv och varje månad måste tänka lite på sina fonder. Det skadar inte direkt att gå igenom sina fonder och fundera lite över sina val då och då. Det är inget krav att man ska göra detta varje månad men om man ändå måste köpa fonder varje månad så har man ju också ett gyllene läge att se över sin portfölj.

Månadsspara till allt du vill ha i framtiden

Genom att sätta undan pengar varje månad och köpa fonder så kan du skapa ett sunt sparande för olika ändamål. Om du vill ut och resa på sommaren varje år så har du ungefär ett år på dig att spara till denna resa. Är man en hel familj kan det kosta 30 000 kr eller mer att åka iväg och det innebär att du behöver lägga undan ca 2 500 kr i månaden.

Eftersom det ändå handlar om 12 månader så kan man med fördel spara i fonder istället för att bara ha pengarna på ett sparkonto eller på ett vanligt konto med dålig ränta. När räntan är låg är det dessutom dålig avkastning på sparkontot och då är det vanligtvis mer gynnsamt att investera sina pengar i fonder. En vanlig stabil indexfond kan eventuellt gå upp 8-10 % årligen.

Det är en ganska bra avkastning men man ska komma ihåg att det alltid finns en viss risk att fonder tappar i värde eftersom de påverkas av aktiemarknaden, ränteläge osv. Att sätta pengarna på ett konto är lite tryggare eftersom de pengarna inte kan minska i värde men genom att investera i fonder så kan man alltså få en högre avkastning mot en högre risk. Med tanke på att man kan välja billiga lågriskfonder som följer index så tycker jag att det i de allra flesta fall är bättre att välja fonder istället för sparkonto.

Om man sparar pengar i fonder med en vettig avkastning under ett år så kan man faktiskt tjäna ganska bra med pengar, speciellt om fonderna har haft ett bra år. Givetvis kan vissa år också vara sämre och det är något man får räkna med – men genom att sprida risken bland flera fonder och satsa på allmänt stabila aktiefonder så brukar det bli ganska bra till slut. Om du sparar 2500 kr i månaden under ett år utan någon avkastning på pengarna så får du 30 000 kr men om du istället har 8 % avkastning innebär det att du slutligen har 32 400 kr. Det är en vinst på 2 400 kr. Det är givetvis inte säkert att du lyckas få en så bra avkastning men det är förmodligen klart bättre än vad ditt sparkonto kan ge dig.

Ifall du sparar till något mer långsiktigt, t ex till barnen eller vad som helst, så kan det bli klart mycket mer vinst. Om du sparar i fonder med en genomsnittlig avkastning på 8 % årligen så blir det mycket pengar på t ex 10 eller 20 år. Skulle du spara 2000 kr i månaden i 10 år med en sådan avkastning skulle det bli ca 518 000 kr. Om du skulle lägga undan samma belopp i 10 år och inte ha någon avkastning alls på pengarna skulle du bara ha 240 000 kr.

Skälet till att du får så mycket mer pengar med en avkastning på 8 % är att du får en speciell effekt med ”ränta på ränta” (eller i detta fall snarare avkastning på avkastning). Detta innebär att du varje år får lägga till förra årets vinst till din totala sparpott och får även avkastning på de pengarna. Skillnaden mellan att investera i något med 8 % avkastning och att inte ha någon avkastning / ränta alls är hela 278 000 kr om man sparar 2000 kr i månaden i 10 års tid. Detta är pengar som du tjänar på att spara i fonder istället för med att ha pengarna i madrassen.

Sen ska man tänka på några saker. För det första är alternativet givetvis inte att lägga pengarna i madrassen utan att ha pengarna på ett långsiktigt sparkonto och där kan man ofta få en ok ränta. Vid skrivande stund är räntorna dock extremt låga och med en bindningstid på fem år kan man t ex hos Swedbank endast få 1 % ränta. Detta kan vara klart högre i tider då reporäntan är högre men just nu är det inte så gynnsamt.

Det andra man ska tänka på är att det inte är säkert att man lyckas få en avkastning på 8 % årligen på sina fonder. Det kan gå sämre vissa år och bättre andra men fonder är ganska stabila om man väljer en lagom risknivå och sprider sina pengar. Det ska mycket till för att man inte ska slå räntan på ett sparkonto så länge sparräntorna inte är ovanligt höga.

Pensionssparande

Pensionen består av flera olika delar. Garantipension heter det som alla får som har en inkomst av något slag. För varje krona som du tjänar så får du lite mer pengar i pension. Detta oavsett om du är anställd, har eget företag eller tjänar pengar på annat vis. Garantipensionen ger dock inte någon större utbetalning utan du behöver mer pengar att ta från.

Den som är anställd har något som heter tjänstepension och det är pengar som arbetsgivaren betalar in till din pension varje månad. Hur mycket du får i tjänstepension beror på din lön, så ifall du har en bra lön så får du även mer pengar insatta via tjänstepensionen. Man kan klara sig helt ok på garantipension och tjänstepension men det är inte fel att även spara privat.

Den som har eget företag så som handelsbolag eller enskild firma får ingen lön och får därför ingen tjänstepension. Man får då inte alls lika mycket pengar till pensionen och har bara sin garantipension. Detta räcker inte så långt och därför behöver man spara pengar privat. Ett privat pensionssparande är speciellt viktigt för den som inte har någon tjänstepension av ett eller annat skäl men är också ett bra sätt att dryga ut sin pension om man faktiskt har tjänstepension.

När man går i pension och slutar jobba så tar pensionen över från lönen och i de allra flesta fall får man klart mindre pengar att röra sig med varje månad. Även med tjänstepension är det som sagt en markant skillnad och är man då van vid en viss livsstil och har utgifter på samma nivå som när man hade en vanlig inkomst så kan det bli tufft att få ut så pass mycket mindre varje månad. Det är här privat pensionssparande kommer in och hjälper till att väga upp de lägre inkomsterna.

Som du kanske förstår är det riktigt bra att ha ett vettigt privat pensionssparande då det kan göra skillnaden mellan att behöva leva snålt och att kunna unna sig det där lilla extra. När man är pensionär vill man ju normalt njuta av livet och då är det inte kul om man inte har råd att göra något. Se därför till att spara lite privat till pensionen.

Pensionssparande idag

Förr kunde man spara i en privat pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande (ISP) och då kunde man även göra avdrag på hela 12 000 kr om året för avsättningar till detta pensionssparande. Alltså 1000 kr i månaden som gick till skattefritt sparande. Detta har nu slopats helt och man kan inte göra avdrag för att spara på detta vis. Det gör att privat pensionsförsäkring och ISP är mindre bra alteranativ för privat pensionssparande idag.

Tyvärr är det fortfarande ganska många som sparar på det gamla sättet och det förlorar man på. Se gärna över ditt pensionssparande så att du inte fortfarande använder gamla metoder som inte längre stöds. Se istället över de nya alternativ som finns.

Istället för de gamla alternativen rekommenderas att man sparar antingen via ett Investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. Båda dessa alternativ är lite liknande då man kan köpa och äga aktier och fonder via dem. Jag ska gå igenom båda alternativ nedan och vad som skiljer dem åt. Det funkar givetvis även att helt enkelt köpa aktier och fonder via vanliga depåer eller värdepapperskonton om man så vill.

När det gäller garantipension och tjänstepension osv så behöver du själv normalt inte göra så mycket utan pengarna investeras automatiskt i vissa förbestämda fonder hos fondbolag osv. Du kan givetvis alltid gå in och kolla igenom var dina pensionspengar har hamnat och göra justeringar om du har lust. Det är inget måste dock och är kanske mest för folk som har lite bättre koll på fonder och hur de vill investera.

Du kan ofta låta pengarna ligga i de fonder som bestämts automatiskt då dessa oftast är ganska bra och stabila med långsiktig inriktning. Dock är det ju aldrig fel att gå in och kolla igenom vart pensionspengarna ligger och att de fonder som har valts också har presterat godkänt. Du kan med fördel göra en årlig koll och det är t ex en bra idé att göra detta i samband med att det orangea kuvertet kommer hem i brevlådan, då du ändå blir påmind om pensionssparandet.

Olika konton för fondsparande

När man sparar i fonder kan man använda olika plattformar för detta. De olika konton man kan välja på har olika fördelar och nackdelar och dessa ska vi gå igenom nedan. Dessa alternativ gäller för dig som sparar privat till pensionen. När det gäller allmän pension och tjänstepension så brukar dessa pengar automatiskt läggas undan och investeras i fonder via fondbolag / pensionsbolag och där är det inte lika mycket att hålla reda på.

Investeringssparkonto

Ett så kallat ISK är ett konto där du kan köpa och äga aktier, fonder och liknande. Du för bara över pengar till ditt ISK och köper det du vill ha. Det som skiljer ett sånt här konto från t ex ett vanligt fondkonto är följande.

Varje gång du säljer innehav på ett vanligt fondkonto så gör du en vinst eller en förlust och detta ska du även deklarera när du gör din vanliga deklaration. Du kan kvitta vinster och förluster, t ex om du har gjort en vinst på 10 000 kr och en förlust på 5000 kr så kan du kvitta så att din totala vinst för året bara blir 5000 kr. Ett ISK funkar på ett annat vis då du inte ska deklarera dina vinster och förluster utan betalar bara en schablonskatt varje år.

Tanken med ett ISK är att det ska vara mycket enklare att köpa och sälja aktier och fonder. Du kan enkelt byta många ditt innehav hur många gånger som helst utan att behöva deklarera något alls. Det hela reglerar sig självt genom att man betalar in en slags årlig avgift som beräknas utifrån ditt innehav på kontot under året och statslåneräntan.

Detta schablonbelopp betalar man oavsett om man har gjort en vinst eller en förlust på sina investeringar. Det innebär i praktiken att det är lite sämre med ett ISK om man gör en förlust eftersom man inte kan kvitta den mot något, men så länge man har en vettig avkastning så är det bättre. Statslåneräntan är för närvarande dessutom väldigt låg så det är en riktigt låg avgift på Investeringssparkontot just nu. Du behöver inte ha någon speciellt hög årlig avkastning för att det ska gå plus.

Kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring är ganska lik ett Investeringssparkonto i grunden. Skillnaden är att du placerar dina investeringar i en försäkring hos ett försäkringsbolag. Du kan fortfarande äga aktier och fonder precis som på ett vanligt konto. Du kan välja mellan olika typer av kapitalförsäkringar så som fondförsäkring (där du kan välja mellan olika fonder som försäkringsbolaget erbjuder) eller depåförsäkring där du kan ha både aktier och fonder osv.

En kaptialförsäkring beskattas också annorlunda än vanliga fondkonton och är på den punkten ganska lik ett ISK. Du betalar en schablonskatt baserat på värdet på kontot och dina insättningar under året. Det kan tänkas att du har en viss bindningstid på dina investeringar, t ex att du inte kan ta ut dina pengar förrän efter fem år, tio år eller liknande. Om du vill ta ut pengarna i förtid kan avgifter tillkomma. När löptiden är slut kan pengarna antingen betalas ut i en klumpsumma eller kan de betalas ut lite i taget ungefär som pensionen. Allt beror på vad du väljer för typ av kapitalförsäkring.

Något som är värt att notera är att en kapitalförsäkring ofta är förknippat med en del avgifter. Försäkringsbolaget tar ut en avgift utöver skatten för att de administrerar din kapitalförsäkring. Det finns ofta en fast årlig avgift plus en procentuell avgift som baseras på värdet på din försäkring. Det kan dessutom tillkomma en startavgift eller en avgift som tas ut för insättningar eller uttag.

Något annat som kan vara bra att ha koll på är att om du äger aktier via din kapitalförsäkring så har du ingen rösträtt genom dessa aktier eftersom att det i praktiken är försäkringsbolaget som äger aktierna och inte du själv. Om du bryr dig om rösträtten ska du alltså välja en annan form av sparande. På ett ISK funkar det annorlunda då du själv äger aktierna och har rösträtt.

Fondkonto

Ett gammalt hederligt fondkonto är givetvis fortfarande ett alternativ som fungerar. Det fungerar så som det alltid har gjort. Du köper fonder med pengar som finns på kontot och när du säljer fonder så ska du betala skatt för vinsten du gjort. Vinstskatten är 30 %.

Du redovisar alla försäljningar i din deklaration, vilket kan bli jobbigt om du har köpt och sålt många fonder under året men inte så farligt om du planerar att behålla samma fonder under en lång tid. En fördel är att om du har gjort en förlust på en fond och en vinst på en annan och säljer dem under samma år så kan du kvitta vinst och förlust mot varandra genom att dra bort förlusten från vinsten innan du betalar skatt.

Ett fondkonto är givetvis fortfarande ett vettigt alternativ men ett ISK är mycket mer flexibelt, enklare att hantera och med en klart smidigare metod för beskattning. Enda nackdelen med ett ISK jämfört med ett fondkonto är just att man inte kan kvitta en förlust, men det är ofta inte alls lika viktigt när man investerar i fonder som ifall man köper aktier. Det är sällan fonder går med förlust över ett år om man väljer t ex indexfonder och andra stabila fonder.