Fondskolan del 4 – Fondportfölj, strategi och riskspridning

Del 4 av Fondskolan ska vi fokusera ännu mer på val av fonder men gå mer på djupet. Här ska vi se över hur en bra fondportfölj kan se ut, vilken strategi man ska ha när man sparar och hur man kan sprida sina risker på ett bra sätt. Här kommer också en del konkreta exempel på fonder som kan vara värda att kolla på.

Lite av det vi går igenom i den här artikel kan bli upprepning från del 2 och 3 men det är nog nödvändigt för att det ska bli enklare att förstå det som vi diskuterar gällande strategi och riskspridning. Du får ha överseende med detta.

Sparhorisont och plan

Investeringsstrategi handlar om att ha en plan och ett mål med sitt sparande. En av de viktigaste frågorna är troligen hur lång sparhorisont du har, alltså hur länge du tänkt dig att dina pengar ska vara uppbundna innan du vill använda dem. Hela idén med att investera pengar är att man kan avvara dem ett tag i utbyte mot att värdet växer med tiden.

Med ett långsiktigt sparande menas att pengarna investeras på lång sikt och att man inte planerar att sälja sina fonder (förutom för att byta till andra fonder man tror mer på) på ganska lång tid. Långsiktigt sparande är t ex pensionssparande, sparande till barnen eller helt enkelt sparande för framtiden där man kan tänka sig att hålla pengarna investerade i många år framöver. Det kan handla om 50 år, 20 år eller 10 år beroende på vad man har för plan.

Kortsiktigt sparande är ett sparande där man vill ta ut sin vinst och använda pengarna inom några år. Vad man anser vara kortsiktigt är givetvis relativt men eftersom fonder i sig är en sparform som funkar bäst på längre sikt så bör även det kortsiktiga sparandet mätas i år. Om du har tänkt dig att köpa en ny bostad om ett eller två år och sparar pengar till detta så kan det förmodligen vara bättre att lägga dessa pengar i fonder än att ha dem på ett bankkonto, speciellt med dagens låga ränta.

Har man ett investeringssparkonto är det väldigt enkelt att investera kortsiktigt i fonder eftersom man då inte behöver krångla med deklarationen när man säljer. Det gör att det blir väldigt smidigt att köpa lite fonder om man har lite pengar som ligger ”och skräpar” och som inte gör någon nytta. Det är också smidigt om man vill ha ett aktivt månadssparande och lägga undan pengar som inte är direkt öronmärka för något speciellt så som pension eller nytt hus.

En av de andra väldigt viktiga delarna av investeringsstrategi är vilka val man gör gällande risknivå och hur man sprider sina risker inom sin portfölj. När man gör upp en plan måste man fundera på sin sparhorisont men också hela tiden forma sin portfölj så att man känner sig bekväm med innehållet och risken.

Risknivå och riskspridning

Stragegi handlar inte bara om att veta om man vill spara på kort eller lång sikt utan det finns andra viktiga aspekter också. En sak man ska tänka på är risknivå. Ofta kan man säga att större risk är kopplat till möjligheter till högre avkastning medan en lägre risk innebär sämre möjligheter till hög avkastning.

Vid en första anblick kan man då tycka att det låter bättre att välja högre risk eftersom det ger bättre avkastning, men det man ska tänka på är att fonder precis som aktier kan gå både upp och ner. Det finns inga garantier för att det går uppåt hela tiden. En högre risk innebär att fonden har en större risk att tappa i värde men även att den kan gå upp mer ifall den väl går upp. Lägre risk innebär att risken att man förlorar pengar är mindre men samtidigt så blir uppgångarna troligen också mindre.

Man måste komma ihåg att alla fonder liksom alla aktier har olika hög risk. En globalfond som följer index är en fond med ganska låg risknivå då den investerar i markader i hela världen och är mindre känslig för lokala / regionala nedgångar (och då givetvis också har lite mer diskreta uppgångar i de flesta fall). En blandfond som innehåller exempelvis 50 % räntebärande papper innebär ännu lägre risk.

På motsatta sidan finns fonder som riktar in sig på mer osäkra marknader. Det kan vara en Rysslandfond eller en fond som investerar i aktier med högre risk. Vill du ha en portfölj med lägre risk ska du givetvis huvudsakligen välja säkrare kort men du kan även krydda med några fonder som har lite högre risk, för att försöka bättra på avkastningen. Även här har du en balansgång. Kolla alltid upp risknivån på en fond innan du gör ditt val. Det finns indikationer på risknivå i form av riskbetyg och Sharpekvot. Dessa kan ge dig en liten fingervisning om du är osäker.

Man måste alltså alltid väga risken för nedgångar mot chansen att få större vinster. Det är en balansgång som kan vara svår då man givetvis gärna vill tjäna så mycket pengar som möjligt, men om man väljer fel kan det även innebära att man förlorar pengar.  För den vanlige spararen, som inte är så insatt, är det ofta låg risk som är bästa alternativet.

Även om risknivån är aningen högre för aktiefonder så är det förmodligen bäst att endast satsa på sådana ändå. Avkastningen är över lag bättre för aktiefonder samtidigt som man risken trots allt är ganska låg för de lite säkrare korten så som stabila indexfonder. De som fortfarande är lite oroliga för att lägga allt krut på aktiefonder kan titta lite extra på blandfonder, vilka vara ett bra mellanalternativ som ger både lite säkerhet och lite risk.

Att sprida risken i sin portfölj

Riskspridning är en del av risknivån men samtidigt en lite annan grej då det handlar om att inte lägga alla sina ägg i samma korg. Att lägga alla sina ägg i samma korg är ett klassiskt uttryck som faktiskt är väldigt bra för att beskriva investeringar. Om man har alla ägg i en och samma korg och sen råkar tappa den korgen så går alla äggen sönder. Då har man förlorat mycket. Hade man delat upp äggen i  t ex fem olika korgar så kan det hända att en korg åker i marken men då har man fortfarande 80 % av alla ägg kvar.

När man pratar om en fondportfölj så är det givetvis ingen riktig portfölj utan en samling med fonder. Du har med andra ord inte bara en enda fond med alla dina pengar utan flera olika fonder som du har fördelat pengarna mellan. Varje gång du köper en ny fond så bygger du på din portfölj och sprider risken lite mer.

Att sprida risken är viktigt då man inte vill förlora allt för mycket på en och samma dåliga fond eller händelse. Om du t ex endast har en fond och detta är en Asienfond så skulle den fonden gå dåligt ifall aktiemarknaden / ekonomin i Asien gick dåligt. Hade du istället fördelat pengarna 50/50 i två fonder  - en Asienfond och en Europafond – så hade kanske då Asienfonder gått dåligt medan Europafonden hade gått bra eller åtminstone legat stilla.

På så vis kanske din fondportfölj totalt sett hade gått plus eller åtminstone mindre minus än ifall du hade haft alla pengarna i Asienfonden. Hade du fördelat pengarna i tre fonder så att du även hade en USA-fond eller liknande så hade du då bara haft en tredjedel av dina pengar i den dåliga Asienfonden. De andra fonderna kunde mycket väl ha gått bra och även ifall de inte går bra så kan du åtminstone slippa en del av förlusten från Asienfonden.

Ju fler fonder du har ju mer sprider du din risk. Man ska givetvis inte ha jättemånga fonder, för då blir det lite väl mycket att hålla reda på, men det är klokt att ha åtminstone ett antal. Har du exempelvis fem till åtta fonder så har du en bra spridning av risken. Det gäller givetvis att du inte har fem olika Asienfonder utan att du faktiskt väljer fonder från olika marknader eller med olika inriktning. Blandfonder och räntefonder kan även övervägas om man vill minska risken ännu mer.

Genomgång och riskjustering

Man bör med jämna mellanrum gå igenom sina fonder och se om det finns något man vill förändra. Det kan vara en fond som man tycker har underpresterat eller en som är lite väl dyr. Kanske har det dykt upp en annan liknande fond som presterar ungefär lika bra, fast som har en märkbart lägre förvaltningasvgift. Då kan den vara värd att byta till. Genomgången är alltid bra, om inte annat än för att kunna se att fonderna går bra och att allt rullar på.

Ett annat skäl till att se över sina fonder är för att justera risken. Detta gör man med aktier i första hand men det kan även behöva göras för fonder. Ibland går en viss fond klart bättre än de övriga och har stora uppgångar. Från början kanske du hade 25 % av ditt totala investerade kapital i den fonden,  och 25 % vardera i tre andra fonder.  

Om den har gått klart bättre än de andra kan det vara så att du plöstsligt har t ex 40 % av ditt kapital i den fonden och då har givetvis andelarna minskat i de andra fonderna. Du måste då avgöra ifall du är bekväm med att ha så mycket som 40 % i just den fonden eller om du känner att risken blir för stor då. En lösning är att helt enkelt sälja en del av innehavet i den fonden och placera antingen i de andra befintliga fonderna eller att köpa något nytt.

Genom att göra på detta vis har du justerat din risk så att du har inte har lika stor andel i en viss fond. Du kan göra detta inte bara ifall en fond har gått ovanligt bra utan i princip när som helst när du känner att du vill ändra din risknivå och spridning. Kanske känner du att den rådande ekonomiska situationen kräver att du kör lite mer säkert eller så vill du försöka chansa lite mer på högre avkastning osv.

Viktigt att ha någon slags strategi

Det är smart att ha en plan när man investerar pengar, för då blir det enklare att besluta hur man vill göra, vilka fonder man vill köpa osv. Då kan man också regera på rätt sätt i olika situationer, t ex vid börsras. Den som sparar långsiktigt kan oftast bara rida ut stormen och låta pengarna vara kvar ifall det nalkas dåliga tider medan den som har tänkt använda pengarna inom en specifik tidsram måste försöka avgöra hur marknaden kan se ut när det är dags att sälja.

Din strategi påverkar hur du investerar dina pengar och hur du agerar efter att pengarna är investerade. Fundera på hur lång sparhorisont du vill ha, vilken risknivå du vill ha, ifall du vill vara aktiv med dina fonder eller bara låta dem ligga och klara sig själva (en årlig genomgång eller liknande som mest) och vad du i övrigt tror på. Strategin kan även innefatta ifall du vill stödja miljö, hållbarhet, etik och liknande. Det finns speciella fonder som lägger extra fokus på sådant.

Du behöver inte vara allt för insatt i aktier och fonder eller aktiemarkander och ekonomi för att äga fonder och du behöver inte heller känna att du måste ha en avancerad investeringsstrategi. Det enda du behöver göra är att fundera på vilken typ av sparande du vill ha – långsiktigt eller kortsiktigt och vilket mål du har med sparandet – och sedan se till att du sprider risken på ett bra sätt. Det sistnämnda är inte svårt då det helt enkelt handlar om att fördela sina pengar på tillräckligt många olika fonder och att välja säkrare typer av fonder.

Indexfonder (som följer ett visst index så som den svenska aktiemarknaden) är bland de säkrare alternativen bland aktiefonder och rekommenderas ofta. Dessa fonder har för det mesta en väldigt låg avgift eftersom de är passivt förvaltade, vilket gör en hel del skillnad för din avkastning, och ganska stabila. Det gäller dock givetvis att man väljer ett lite säkrare index att följa, så som Europa, USA, Sverige eller (allra bäst) ett globalt index.

Hur man väljer fonder och sprider riskerna

Att sprida risken är alltid väldigt viktigt och detta är kanske även det enskilt viktigaste strategieska valet. Det är aldrig bra att ha för liten spridning då man blir exponerad för risken att en viss markand går dåligt. Har du alla dina pengar i en Sverigefond så blir du lidande ifall svenska marknaden går dåligt, så som den till stor del har gjort under 2015 och 2016.

Första valet man har är vilket typ av fonder man vill satsa på. De vanligaste är aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder har högst risk av dessa men man kan ändå inte säga att risken är så värst hög om man väljer lite mer stabila aktiefonder. Blandfonder innehåller en blandning av aktier och räntebärande papper så som obligationer. Det kan vara 50/50 eller en annan fördelning. Ju fler aktier ju högre risk. Räntefonder har lägst risk men också sämst avkastning.

Hur man vill göra här är givetvis upp till en själv. Man ska inte välja en risknivå som man inte är bekväm med. Dock är vanligen rekommendationen att köra bara på aktiefonder. Dessa har en högre risk än de andra alternativen men risken är ändå inte så farligt hög och möjligheten till avkastning är normalt klart bättre. Det gör att det oftast utan tvekan är värt den extra lilla risken. Så länge du sprider riskerna mellan olika fonder och gör lite mer säkra val så är du ganska säker.

Nedan ska jag gå igenom lite vilka typer av fonder som kan vara bra för fondportföljen och sedan även visa några konkreta exempel på fonder som möjligen kan få ingå i din portfölj. Min portfölj kommer huvudsakligen att utgå från aktiefonder men jag tar med en eller två blandfonder också bland alternativen för att du ska kunna överväga detta. Jag satsar nästan helt på riktigt billiga indexfonder, vilket innebär en låg avgift och en mer säker fond som följer ett visst index.

Viktigt att veta är att jag nu utgår ifrån en enkel fondportfölj med stabila fonder med låg risk och låg avgift, som du i princip kan låta ligga utan att göra för mycket med den. Detta är en portfölj för den som inte är speciellt insatt eller vill jobba aktivt med sina fonder. Billiga indexfonder är givetvis alltid bra, även för dem som har koll, men jag tänker mig nu dessa exempel som en bra grund som du kan bygga vidare från ifall du har intresset.

Enkel och stabil fondportfölj med konkreta fondexempel

En globalfond brukar vara en väldigt bra grund då den följer ett globalt index och av det skälet inte påverkas lika mycket av regionala förändringar eller hur en viss aktiemarknad går. Välj en bra och billig globalfond som bas och investera 50 – 70 % av ditt totala kapital i den.

Vettiga golbalfonder:

• Länsförsäkringar Global Indexnära - Avgift 0,20 %
• Swedbank Robur Access Global - Avgift 0,20 %
• DNB Global Indeks - Avgift 0,30 %
• SPP Aktiefond Global - Avgift 0,30 %

En Sverigefond ingår i portföljen hos de flesta svenskar, vilket kanske inte är så konstigt. Svenska börsen brukar gå bra och vara ganska stabil och det känns bra att investera i sitt eget lands aktiemarknad. Det är en bra indexfond med låg risk som går att finna med låg avgift.

Vettiga Sverigefonder:

• Länsförsäkringar Sverige Indexnära - Avgift 0,20 %
• SPP Aktiefond Sverige - Avgift 0,20 %
• Swedbank Robur Access Sverige - Avgift 0,20 %
• Avanza Zero 0,0 %

Du kan sedan välja fonder som följer index på stora markanden så som Europa, USA osv. Dessa innebär också vanligen en lägre risk men sen kan det givetvis bero lite på hur den globala ekonomin ser ut och vilka regioner som går bra.

Vettiga Europafonder:

• Länsförsäkringar Europa Indexnära - Avgift 0,20 %
• SPP Aktiefond Europa - Avgift 0,20 %
• Swedbank Robur Access Europa - Avgift 0,20 %

Vettiga USA-fonder:

• Länsförsäkringar USA Indexnära - Avgift 0,20 %
• SPP Aktiefond USA - Avgift 0,20 %
• Swedbank Robur Access USA - Avgift 0,20 %

Vettiga Asienfonder:

• Swedbank Robur Access Asien - Avgift 0,20
• SPP Aktiefond Japan - Avgift 0,20
• Swedbank Robur Access Japan - Avgift 0,20

Ovanstående fonder kan utgöra en bra grund för din fondportfölj. Genom att satsa på ett antal indexfonder som följer stora och mer stabila index så som Sverige, Europa och USA så får du hyfsat säkra kort som utgör den stora massan i din portfölj. Du kan dock även krydda med lite andra intressanta saker.

Andra vettiga och intressanta fonder:

• Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära - Avgift 0,40 %
• Avanza 100 (Fondandelsfond) - Avgift 0,49 %
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag - Avgift 0,2 %

Vill du minska risken lite och ha en extra säkerhet kan du satsa på en blandfond. Blandfonder har en viss andel obligationer eller andra räntebärande papper och en viss del aktier. Ju mer aktier ju högre risk räknar man med. Blandfonder är vanligen lite dyrare än aktiefonder som följer index.

Vettiga blandfonder:

• Swedbank Robur Access Mix (50/50) - Avgift 0,20 %
• AMF Balansfond (75/25) - Avgift 0,40 %
• KPA Etisk Blandfond 2 (66/33) - Avgift 0,40 %
• SPP Generation 40, 50, 60, 70 och 80-tal - Avgift 0,40 %

Ditt val ska givetvis både påverkas av förvaltningsavgiften, fondens risknivå, fondens historiska utveckling och vad som passar inför framtiden. Utöver de fonder som jag har räknat upp här finns det även väldigt många andra. Jag har i princip bara kollat på indexfonder och fonder med riktigt låga avgifter. Man kan välja aktivt förvaltade fonder om man vill men dessa är lite mer osäkra på så vis att de inte nödvändigtvis ger bättre avkastning än indexfonderna men är klart dyrare.