Fondskolan del 3 - Välja fonder

Tredje delen av Fondskolan ska gå igenom val av fonder, hur man sprider risken och vilken allmän strategi man ska ha när man sparar i fonder. Det finns flera olika alternative beroende på hur lång sparhorisont man vill ha, risknivå och hur aktiv man vill vara i sitt sparande. Vi ska försöka gå igenom dessa saker och ge lite bra tips osv.

Nu när du vet lite vilka typer av fonder som finns där ute och vad man kan välja mellan så är det dags att fundera lite närmare på valen. Vilka fonder ska man välja och i vilka lägen är olika typer av fonder bättre och sämre? Det finns inget sätt som är helt rätt eller helt fel utan det beror mycket på vilka förutsättningar man har och vad man vill åstadkomma med sitt sparande. Vi ska här försöka dela in det hela i lättsmälta delar.

Vilka fonder är bra och vilka ska man välja?

Du kan välja mellan olika typer av fonder så som aktiefonder, blandfonder och räntefonder etc men om du har bestämt dig för att du vill satsa på exempelvis tre aktiefonder och en blandfond (och just nu ingen räntefond) så måste du ju också välja vilka dessa fonder ska bli. Det finns olika sätt att avgöra vad man ska välja och det första jag vill göra är att gå igenom saker att tänka på när man gör sitt fondval rent allmänt.

Fondens inriktning

De flesta (aktie)fonder har någon typ av inriktning. Det kan vara en Sverigefond som har som mål att följa index för den svenska aktiemarknaden eller en aktivt förvaltad Asienfond. Fonden är oftast inriktad på något lite mer specifikt så som ett land / region eller en viss typ av företag. Läser man fondinformationen så får man en liten inblick i vilken strategi fondförvaltaren har för just den fonden.

Ditt allra första val kan ofta vara att bestämma vilken inriktning du vill att fonden ska ha. För aktiefonder kan det många gånger handla om att välja en viss region / marknad som man är intresserad av - t ex Sverige, Europa, USA, Asien, Ryssland, Indien eller globalt. Ju större region som fonden stäcker sig över ju mindre är ofta risken på så vis att fonden investerar i aktier från flera olika marknader i olika länder.

En Sverigefond kan därför sägas ha större risk än en Europafond då Europafonden kan ha valt en del svenska bolag men även bolag från t ex Tyskland, Spanien, Storbritannien osv. På så vis sprids risken ut och en sådan fond är inte lika känslig för hur ett visst lands aktiemarknad går. Samtidigt är det inte alltid så enkelt då det ju finns säkrare regioner och mer osäkra regioner.

Sverige är på det stora hela ett ganska säkert land med en stabil aktiemarknad och det gör Sverigefonder till ganska stabila investeringar. Mellanöstern t ex är ju egentligen en större region än bara lilla Sverige, men osäkerheten är också större rent allmänt där och det skapar en större risk. Så man kan säga att en fonds bredd har betydelse för dess risknivå, men man måste även väga in hur stabil en viss region är när man gör sitt fondval.

Vanliga val för specifika länder är t ex Sverigefonder, USA-fonder och  Japanfonder och om man vill satsa på lite större regioner så finns Europafonder, Globalfonder, Asienfonder etc. Sedan finns det också varianter så som fonder som inriktar sig på Östeuropa, Nordamerika eller andra områden. Är man inte så insatt i ekonomi och aktier så är det ofta bättre att hålla sig till de mer säkra korten. Det kan finnas bra vinster att göra i regioner med större risk men det är också mycket svårare att avgöra när det är läge att satsa på dessa.

Bra rekommendationer för den som inte är så insatt är Sverigefonder, USA-fonder, Europafonder och Globalfonder, möjligen även Asienfonder.

Fondens utveckling

En fond är inte direkt som en konkret produkt som t ex en bil. Du kan inte göra ditt val bara baserat på hur "bra" fonden är. En bil genomgår ofta ett antal tester och så säger någon expert att den har bra köregenskaper, den har bra komfort, är snygg och har många roliga funktioner. Bilen är dessutom från en känd tillverkare som brukar göra bra bilar. På så vis är det ett ganska enkelt val, för du vet nästan exakt vad du får.

Fonder är mycket svårare att fånga in på det viset eftersom de alltid förändras och påverkas av externa omständigheter så som aktiemarknaden, allmän ekonomiska trender och specifika länders ekonomier osv. Det enda du med säkerhet vet är hur fonden har gått historiskt. Du vet inte säkert hur den kommer att utvecklas framöver men du kan se hur den har utvecklats de senaste åren. Du kan kolla statistiken för t ex 1, 3, 5 eller 10 år bakåt för att se fondens årliga utveckling.

Detta är ingen garanti för hur fonden kommer att gå men det kan ofta ändå vara en liten fingervisning. En fond som är stabil och som har gått upp med 10 % årligen kan förhoppningsvis nå en avkastning på runt 10 % även kommande år. Indexfonder är t ex ofta stabila på det viset då de följer ett visst index så som den svenska aktiemarknaden, men man ska veta att även den svenska aktiemarknaden kan ha sina dåliga år och det påverkar då även fonden.

Titta gärna på en fonds utveckling och se om den känns bra och ifall den årliga avkastningen är rimlig. Har du väl bestämt dig för att du exempelvis vill ha en Sverigefond, för att du tror på den svenska aktiemarknaden, så handlar det mest om att avgöra vilken av alla Sverigefonder som du ska välja. Då kan historisk utveckling visa vilken fond som har gjort bäst ifrån sig och som då har meriterna på sin sida.

Förvaltningsavgift

Förvaltningsavgiften är en av de allra viktigaste sakerna att kolla på när du gör ditt val. Detta gäller speciellt ifall du funderar på att investera långsiktigt, t ex pensionssparande och om du planerar att vara lite mer passiv i ditt sparande och inte vill byta och greja så mycket med dina fonder. Då kan du med fördel ha förvaltningsavgiften som en ganska tung faktor när du gör ditt val.

Det funkar så att fondförvaltaren tar ut en årsavgift i form av en procentsats. Även fast procentsatsen beräknas per år så kommer fondförvaltaren att ta ut en liten del varje dag istället för att bara göra det årligen. De tar alltså i princip 1/365-del varje dag. Denna avgift räknas alltid in direkt i fondens utveckling så att när du ser att din fond har gått upp t ex 1 % en vis dag så har de redan räknat bort avgiften från detta.

Förvaltningsavgiften kan variera riktigt mycket. De allra dyraste fonderna kan ha en avgift på 2,5 % medan de allra billigaste ofta ligger på runt 0,2 %. Skillnaden mellan de dyra och de billiga fonderna kan alltså vara riktigt stor. Dyrare fonder är för det mesta aktivt förvaltade, vilket innebär att fondförvaltarna jobbar mer med att köpa och sälja för att hitta större vinster. Passivt förvaltade fonder är framför allt indexfonder, där fondförvaltaren försöker efterlikna ett visst index. Det blir då inte lika mycket jobb och avgiften kan vara lägre.

Tanken är att aktivt förvaltade fonder ska ha bättre avkastning än passivt förvaltade fonder så som indexfonder och på så vis blir de värda den högre avgiften. Det kan också vara så, även om det inte alltid är säkert. Eftersom aktier alltid är lite osäkra och kan gå både upp och ner så finns det ingen garanti för att en fondförvaltare lyckas även om de lägger mycket kraft på en viss fond. Räntefonder kan ofta ha lägre förvaltningsavgift då de kräver mindre jobb och blandfonder har istället ofta lite högre avgift.

För den vanlige spararen och de som vill spara på lång sikt är det oftast väldigt bra och viktigt att satsa på låg avgift. Om man har investerat stora belopp så blir det stora skillnader mellan 0,2 % i avgift och 1 %. Detta speciellt över lång tid, t ex om man behåller samma fond i 20 år. Det kan göra flera hundratusen kronors skillnad på sikt och höga avgiften är en av de saker som äter upp svenskarnas pensionspengar.

Normanbelopp

Detta är en lite intressant siffra som man med fördel kan kolla på när man jämför fonder. Det fanns tidigare ingen riktigt bra standard för att jämföra en fonds sammanlagda avgifter men sedan kom Normanbelopp, uppkallat efter gamla finansmarknadsministern Peter Norman. Det är en slags prognos för hur mycket en fond skulle kosta totalt ifall du sparade 1 000 kr i månaden i tio år i fonden inklusive avgiften, om man jämför med om pengarna fick växa i fonden helt fritt från avgifter.

Det låter kanske lite krångligt men rent praktiskt fungerar det så att ju lägre Normanbelopp ju lägre avgifter har fonden. Siffran väger inte bara in förvaltningsavgiften rakt av utan väger den också mot hur bra fonden har gått rent allmänt. Det är dock bara en prognos och ett räkneexempel baserat på fondens utveckling de senaste fem åren. Så det är ingen säker siffra utan bara en uppskattning.

Det gör dock att man på ett ganska enkelt sätt kan se ifall en fond historiskt har varit prisvärd när det gäller avgift / avkastning. Om en fond har haft dålig avkastning men en hög avgift så kommer Normanbeloppet också vara högt och då är det en fond som du kanske bör undvika och istället leta något mer prisvärt.

En fond som har ett Normanbelopp på någonstans under 2000 kr kan räknas vara riktigt billig och det är huvudsakligen de billigaste indexfonderna som hamnar någonstans där. En fond kan ha ett Normanbelopp upp mot 4 000 kr och ändå vara helt ok. En fond med en förvaltningsavgift på  runt 1 % kommer oftast upp i ett Normanbelopp närmare 9 000 kr och då kan man tycka att det är lite väl dyrt. Man kan alltså helt enkelt säga att det oftast är mest prisvärt att satsa på fonder med låg förvaltningsavgift.

Använd gärna Normanbeloppet som guide när du tittar på liknande fonder och ska göra ditt val. Har du t ex bestämt dig för en Sverigefond som följer index så finns det flera sådana att välja på (hur bra utbudet är beror på var du handlar fonder). Titta då på Normanbelopp för att få en känsla för vilken Sverigefond som verkar ha bäst avkastning i förhållande till sin avgift. Den fond med lägst Normanbelopp är den som beräknas vara billigast för dig.

Fondens rating och risknivå

Ofta kan man se en rating (betyg) och risknivå på fonder. Dessa saker bedöms vanligen av ett företag specialiserat på denna typ av saker. Ett sådant exempel är Morningstar men det finns flera olika aktörer som sysslar med samma sak. De analyserar fonderna och sätter sedan ett betyg och en risknivå. Dessa saker är givetvis aldrig hundraprocentiga då det bara är uppskattningar, men de kan ändå ge en fingervisning om en fonds kvalitet och risknivå.

Aktiefonder har nästan alltid en högre risknivå och får då också ett högre betyg på den skalan. På en skala mellan 1 och 7 får de flesta aktiefonder 6 i betyg. Några får även 5 och några enstaka får 7, vilket då är högsta möjliga. 5 räknas som övre delen av medelhög risk. Man ska dock inte bli avskräckt av att en fond har fått 6 av 7 i risk. Det är det klart vanligaste för aktiefonder och en stor majoritet av dem har detta betyg.

De flesta blandfonder har en risknivå på 3, 4 eller 5. Vad nivån hamnar på här har oftast att göra med hur stor andel aktier som fonden har jämfört med andelen räntebärande papper så som obligationer. Sen kan det givetvis även till en viss del påverkas av vad för aktier / marknader som fonden fokuserar på. Räntefonder, som är de fonder med lägst risk, ligger väldigt ofta på en risknivå på 1 eller 2 men kan även ibland sträcka sig upp till 3 eller 4 beroende på investeringsstrategi. När du gör ditt val kan du slänga ett öga på vilken risknivå fonden har och välja en som passar ditt sparande.

Ratingen sätts av bolaget som har utfört analysen, t ex Morningstar. De tittar på avkastning, risk och avgifter för varje fond och genom att bedöma dessa tre saker bestämmer de ett betyg. Avkastning, risk och avgifter jämförs alltid med snittet för andra fonder inom samma kategori när betyget sätts.

En fond med bra avkastning, låg risk och låga avgifter kan alltså få ett bra betyg så som 4 eller 5 av totalt 5. På samma vis kan en fond med låg avkastning, högre risk och högre avgifter få ett sämre betyg. Det finns väldigt många olika fonder att välja på och de kan ha lite olika betyg. Allt från 2 till 5 är ganska vanligt och det är inte per automatik så att en fond med lite sämre betyg har gått dåligt eller kommer gå dåligt framöver.

Det skadar givetvis inte att slänga ett öga på betyget på en fond för att få en lite bättre uppfattning om den. Det kan vara ett bra sätt att avgöra vilken av två eller tre liknande fonder du ska välja när du börjat sålla bland alternativen. Kan du hitta fonder med bättre betyg är det ju sällan en nackdel men var inte allt för rädd för en trea om fonden ser bra ut i övrigt.

Det finns även något som kallas för Sharpekvot, som är ytterligare ett mått på risk i förhållande till avkastning. Det är en uträkning som visar på avkastning per total risk för en viss fond och ju högre Sharpekvot fonden har ju bättre räknas den vara i detta avseende. En fond med hög Sharpekvot har lyckats åstadkomma högre avkastning med en lägre risknivå, vilket väl är vad de flesta helst av allt vill ha.

Bästa valen för de flesta vanliga sparare

Som en liten avslutning av den här delen tänkte jag bara säga lite om vad som är bra och vanliga val för de allra flesta vanliga sparare. Som vanlig sparare räknar jag dem som vill spara pengar lite mer långsiktigt, till exempelvis pension, sin egen framtid eller barnen och som inte har så mycket kunskap eller tid att lägga på sin portfölj.

De allra flesta faller troligen inom denna kategori. Visst kan man vara lite mer insatt i aktier och vara lite mer aktiv och byta fonder men det är ganska vanligt att man inte känner sig så bekväm med detta. Eftersom denna guide riktar sig främst mot nybörjare och de som inte är så hemma på fondsparande så ska jag här komma med några enkla förslag för den som vill kunna köpa några fonder och åtminstone delvis glömma bort dem.

Det är då fokus på billiga fonder (alltså med låg förvaltningsavgift), lite lägre risk och inom områden som är mer stabila över lång tid. Detta är oftast bra alternativ och man behöver inte vara en nybörjare eller ovan fondsparare för att dessa fonder ska vara intressanta alternativ.

Förslagsvis bör du satsa huvudsakligen på indexfonder. Dessa fonder är som allra billigast men många av dem har fortfarande bra avkastning. Fonder som är intressanta är Sverigefonder, USA-fonder, Europafonder och Globalfonder. En Sverigefond är inte helt fel att ha i sin portfölj och USA har även varit bra och stabilt så det kan vara ett bra sätt alternativ om man vill bort lite från Europa. En globalfond innebär en låg risk och bör utgöra basen i din portfölj. Lägg största delen på delen här så har du en fond men helt ok avkastning och lägre risk. Tänk på att bara välja indexfonder och fonder med en avgift på runt 0,2 - 0,4 %.

Du kan även köra på en blandfond om du känner att du behöver något för att minska risken och balansera ytterligare. Då kan du välja en blandfond som har en lite lägre avgift. Fundera på hur stor del aktier respektive räntebärande papper som blandfonden ska investera i. Det kan vara allt från 35 - 75 % och fler aktier innebär normalt större risk, men det behöver inte vara ett dåligt val bara för att det är en större andel aktier.

 I nästa del i Fondskolan ska jag gå in mer på riskspridning och även ge konkreta exempel på fonder att investera i, inom olika kategorier. Det finns mycket att skriva om att välja fonder så den här delen får helt enkelt ta upp lite mer allmänt om hur man ska bedöma fonder och hur man gör sina val utifrån detta. I nästa del fortsätter vi diskutera fondval men fokuserar då på att bygga en fondportfölj, riskspridning och långsiktig strategi.