Fondskolan del 2- Olika typer av fonder

En grundläggande och viktig del av fondsparande / investering i fonder är att ha koll på att det finns många olika typer av fonder och vad dessa olika varianter innebär. Du behöver inte oroa dig, då det egentligen inte är så komplicerat, dock är det riktigt bra att ha koll på alternativen och dess starka och svaga sidor. Vi ska i denna del gå igenom se över alla de vanliga fondtyperna och dess olika fördelar och nackdelar osv.

När du väljer dina fonder ska du fundera på vilken typ av investering du vill göra. Oftast är investeringar i fonder mer långsiktiga än investeringar i aktier, men det kan ändå finnas fonder som är mer långsiktiga än andra och sådana som man i stort sett bara kan köpa och "glömma bort". Man ska givetvis inte helt glömma bort sina fonder men en del fonder klarar sig riktigt bra utan att du behöver byta eller krångla, samtidigt som det finns alternativ där du med fördel kan vara mer aktiv.

Om du vet vilka typer av fonder som finns tillgängliga och vad dessa har för fördelar så kan du själv göra ett bättre och mer aktivt val. Du kan välja din risknivå på ett bättre sätt och hitta en nivå för ditt sparande som du känner dig bekväm med. Dessutom slipper du överraskningar och besvikelser om du redan har koll på hur saker och ting fungerar.

Grundläggande typer av fonder

Aktiefond

Detta är en fond som helt enkelt består av ett stort antal aktieinnehav. Hur många olika aktier som finns i fonden kan variera men det är ofta ett ganska stort antal, vilket gör att du sprider ut risken över aktiemarknaden istället för att lägga all din tilltro till några få bolag. Det är fondförvaltaren som väljer ut aktierna och som köper och säljer när de känner att det är rätt tidpunkt.

Jämfört med andra fonder kan aktiefonden ses som en fond med högre risk eftersom den ändå bygger på aktier, som kan vara lite osäkra. En högre risk innebär ofta också bättre möjlighet till hög avkastning. Man kan med fördel ofta ha en eller flera aktiefonder i sin fondportfölj.

Räntefond

En räntefond består av olika räntebärande papper så som obligationer. Eftersom obligationer och liknande räntebärande papper är ganska säkra så är risken inte så hög för denna typ av fond men avkastningen är inte heller så hög.

Räntefondens utveckling påverkas av marknadsräntan och dess utveckling. Det finns både långa och korta räntefonder beroende på vad du skulle vilja satsa på. Vill du ha en säker investering är räntefonder ofta ett säkert kort men då med en lägre avkastning som motvikt.

Blandfond

En blandfond är inte helt överraskande en blandning av olika värdepapper. Där finns både aktier och andra räntebärande papper. Exakt hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som finns i fonden avgör fondförvaltaren, som ofta bedömer marknaden och väljer en strategi med större eller mindre andel aktier efter hur marknaden ser ut.

Blandningen innebär att det blir ett mellanting mellan aktiefond och räntefond och risken blir också mitt emellan de båda alternativen. Det är med andra ord en säkrare investering än en aktiefond men med lite sämre chanser till avkastning, dock inte lika säker som en räntefond. Det kan vara bra att ha en räntefond i sin portfölj som en liten säkring mot nedgångar på aktiemarknaden.

Hedgefond

Namnet hedgefond kanske du har hört t ex i filmer och det är en lite mer fri form av fond. En hedgefond kan investera i lite vad som helst som förvaltaren tror kommer ge bra avkastning. Det kan vara aktier och räntebärande papper så som i de klassiska fonderna men det kan även vara helt andra saker. De kan hålla på med blankning av aktier, handla med derivat eller till och med låna ut pengar så som en vanlig bank. Poängen är att försöka hitta vinst även när aktiemarknaden är sämre.

En hedgefond räknas ganska ofta ha hög risk, speciellt för en vanlig sparare, men kan eventuellt också ge bra avkastning. Här beror det extra mycket på hur duktig fondförvaltaren är. Det finns dock idag fler alternativ när det gäller hedgefonder och en del av dem satsar på att ha en lägre risknivå.

Fond-i-fond / Fondandelsfond

Detta är enkelt beskrivet en fond som äger andelar i minst två andra fonder. Det är alltså en fond som investerar i andra fonder, åtminstone delvis. Genom att ha andra fonder i en fond så minskar risken ytterligare eftersom det blir väldigt diversifierat.

En fondandelsfond får man vanligen betala en extra förvaltningsavgift för, vilket är priset för att få en extra låg risk. Det är något man kan fundera på om man tycker är värt. Det ska dock sägas att lagen hindrar fondförvaltare från att ta ut en extra förvaltningsavgift ifall fonden bara innehåller deras egna andra fonder.

Etikfond

Detta är ett samlingsnamn för fonder som har specifika regler för hur de får investera sina pengar i förhållande till t ex etik, miljö eller andra sociala aspekter. Det kan vara så att fondförvaltaren låter bli att investera i vissa saker så som tobak och alkohol, vapen, pornografi eller liknande. Det kan även handla om att ta ansvar för miljöpåverkan, barnarbete och många andra saker.

Etikfonder kan delas upp i lite olika underkategorier. Avstå-fonder är sådana som avstår från att investera i vissa saker, så som spel, alkohol, vapen osv. Bäst-i-klassen-fonder investerar i bolag som är bäst på något speciellt så som etik eller miljö. Påverkan-fonder är fonder där man försöker ta en aktiv roll i de bolag man investerar i för att kunna påverka företaget i en viss riktning, genom att rösta i bolagsstämmor och liknande.

Vanligaste fondtyperna för vanliga sparar

För dig som är en vanlig sparare eller investerare på lite lägre nivå är det framför allt aktiefonder, blandfonder och räntefonder som det handlar om. Detta är de vanligaste fonderna och man kan ha alla typer eller vissa typer beroende på hur man vill fördela sin risk.

Ofta kan det tänkas att man har ett flertal aktiefonder, någon blandfond och sen eventuellt en räntefond beroende på hur aktiemarknaden ser ut och ifall man föredrar att vara försiktig. Det går att ha en del av sina pengar i räntefonder för att skydda dem mot att aktiemarknaden går dåligt och de är då väldigt säkra men genererar inte så mycket avkastning. Det är alltid en avvägning man måste göra att sätta risk mot chans till avkastning.

Även om aktiefonder har lite högre risk så är det ändå inte alls lika riskabelt att äga aktiefonder som att investera i enskilda aktier och det finns även olika hög risk för olika typer av aktiefonder. Du kan här välja de aktiefonder som känns mest rätt för dig och hitta en bra riskspridning. Vi ska nedan gå igenom olika typer av aktiefonder och deras fördelar och nackdelar.

Olika typer av aktiefonder

Indexfond

En indexfond är en fond där fondförvaltaren försöker följa ett visst index. Ett index kan t ex vara Stockholmsbörsen eller aktiemarknaden i en visst land eller region. Detta görs genom att man investerar i en blandning av de största och bästa bolagen på den marknaden man vill följa.

En indexfond kommer inte att vara den som har de allra största uppgångarna men oftast inte heller de största nedgångarna, just eftersom den följer ett visst index. En Sverigefond är ett exempel på en indexfond och den är tänkt att följa den svenska aktiemarknaden.

Indexfonden, som ofta kallas "indexnära fond", kräver inte lika mycket arbete för fondförvaltaren just eftersom den bara behöver följa index och blir därför oftast klart billigare än en aktivt förvaltad fond. Det har på senare år kommit fler och fler riktigt billiga indexfonder och de är bra alternativ som en bas i din fondportfölj.

Bara för att det är en indexfond betyder det inte att avkastningen är sämre än för en annan fond. Ifall svenska aktiemarknaden går bra så går även en Sverigefond bra. En indexfond kan gå lika bra (eller till och med bättre) som en aktivt förvaltad fond. Man betalar klart mer för en aktivt förvaltad fond, så man räknar givetvis med bättre resultat, men så är inte alltid fallet. Indexfonder är därför bra alternativ som är billiga och lite mer säkra, samtidigt som de faktiskt ofta går bra.

När du väljer indexfond ska du fundera på vilken marknad som du tror på. Det finns indexfonder som ska följa index för olika marknader så som USA, Asien, Ryssland, Europa osv. Köp indexfonder för de marknader som du tror kommer gå bra i framtiden. Vissa marknader är givetvis mer säkra och andra mer osäkra. Du kan alltid höra med din bank om du vill ha råd.

Sverigefond - Precis som jag skrev ovan så är en Sverigefond en fond som försöker följa den svenska aktiemarknaden genom att äga aktier i en blandning av stora och bra bolag som finns på den marknaden. Det funkar exakt likadant för t ex USA-fonder, Rysslandsfonder, Japanfonder osv. Alla försöker de följa index på just den marknaden.

Europafond - En Europafond är precis som en Sverigefond med enda skillnaden att man försöker följa index på den europeiska aktiemarknaden istället för i ett specifikt land. Detta gör att en sådan fond har längre risk än t ex en Sverigefond, eftersom man då investerar i bolag från många olika länder i Europa. Man är då lite mer säker mot nedgångar på en viss börs i ett visst land. En Europafond kan t ex ha en del svenska aktier men är inte helt knuten till den svenska aktiemarknaden. Det finns likadana fonder för andra delar av världen eller specifika regioner så som Asienfond, Östeuropafond osv.

Globalfond - Detta är den variant med lägst risk normalt eftersom det är en fond som innehåller blandade aktier från företag från hela världen. Här plockar fondförvaltaren guldkornen från Sverige, USA, Kina och många andra länder och sätter ihop en indexfond som är tänkt att följa ett globalt index. Denna fond är mindre känslig för lokala uppgångar och nedgångar och kanske kan ha en lite lägre avkastning men också en lite lägre risk än andra alternativ. Det är riktigt bra att ha en globalfond som grund i sin fondportfölj.

Tillväxtmarknad - Fonder behöver inte bara följa ett visst lands eller regions index utan kan även följa andra index. När det gäller tillväxtmarknad så ska fonden arbeta för att följa ett index som återspeglar utvecklingen på aktiemarknader i tillväxtmarknader. Dessa fonder kan investera i flera olika länder och områden t ex Afrika, Latinamerika, Mellanöstern osv.

Investmentbolag - Precis som en fond kan följa tillväxtmarknader så kan den även välja att fokusera på en viss typ av bolag. En fond som riktar in sig på investmentbolag investerar helt eller delvis i just investmentbolag. Det är fondförvaltaren som väljer ut vilka investmentbolag som ska ingå i fonden. Denna typ av fond kan antingen vara aktivt förvaltad eller passivt förvaltad och därför finns det alternativ med både hög och låg förvaltningsavgift.

Aktivt förvaltad fond

Detta är vad alla fonder kallas där fondförvaltaren arbetar mer aktivt med att försöka få upp vinsten i fonden, t ex genom att köpa och sälja aktier oftare. I en indexfond handlar det mer om att äga de stora och bra bolagen inom en viss marknad och att ligga kvar på dessa innehav, men en aktivt förvaltad fond bör jobba hårdare på att hitta de vinnande investeringarna.

Eftersom det krävs mer jobb med dessa fonder blir också förvaltningsavgifterna högre. En indexfond kan ha en förvaltningsavgift på 0,3 % medan en aktivt förvaltad fond utan problem kan ha 1-2 % i avgift. Med tanke på att avgiften är högre så räknar man givetvis också med att dessa fonder ska gå bättre än de fonder som bara följer index. Här borde fondförvaltarens hårda jobb ge resultat och fonden ska gå bättre - annars har man ju betalat mer i avgift för ingenting.

Det har på senare tid varit en del snack om att en del aktivt förvaltade fonder inte har varit aktiva nog och att de har följt index alldeles för mycket. Det har funnits kvar på mer information om fonder och att de aktiva fonderna verkligen är aktiva och inte egentligen bara dyra indexfonder. Om du ska välja en aktivt förvaltad fond, välj då med omsorg och se till att avkastningen verkligen har varit bra nog för att vara värd den högre avgiften.

Varför indexfonder är ett bra alternativ för din fondportfölj

Aktiefonder är vanliga och bra alternativ för din aktieportfölj men sen gäller det även att hitta en bra riskspridning och en lagom risknivå i portföljen. Det som är så fint med indexfonder är att de har lite lägre risk eftersom de följer ett visst index så som svenska aktiemarknaden eller europeiska aktiemarknaden samtidigt som de vanligen har en låg avgift.

Man kan välja vilken risk man vill ha på sina indexfonder genom att välja ett index som är mer allmänt / utspritt eller mer specifikt. En globalfond är det ultimata exemplet på en indexfond som har en bred bas och som har lägre risk eftersom den inte är så starkt kopplad till någon specifik marknad. Om det går dåligt i USA så kan det gå bra i Europa eller tvärtom och då märker man inte av nedgångarna lika mycket. Det blir ofta en stabil fond.

Vill du ha en mer specifik marknad att följa så kan du välja en Sverigefond, en USA-fond eller en fond som följer ett visst lands aktiemarknad osv. Vissa regioner eller länder har mer osäkra aktiemarknader och kan erbjuda större möjligheter till stora vinster men risken för nedgångar kan också ofta då vara större. Du kan välja att ha flera olika indexfonder för att sprida risken ännu mer. T ex lägga en stor del av pengarna på en globalfond, en viss del i Europafond, en viss del i Sverigefond och så vidare.

Indexfonder är oftast riktigt billiga

Förutom att indexfonder ofta har en lite lägre risk så är dessa fonder också passivt förvaltade fonder. Det innebär mindre arbete för fondförvaltaren och då även lägre avgifter. Det finns nu för tiden många bra indexfonder med riktigt låga avgifter. Du kan få bra fonder med avgift på 0,2 - 0,3 %. Detta ska jämföras med att många idag sitter med fonder som har avgifter på 1 % och mer.

Om man ser till ett antal år (och speciellt om man har mycket pengar investerade i fonderna) så blir det riktigt mycket pengar bara i förvaltningsavgift. Om man kan sänka sin avgift från t ex 1,5 % till bara 0,3 % så kan man spara riktigt mycket pengar på längre sikt. Detta är ett bra skäl till att välja indexfonder.

Som jag sa tidigare så ska de aktivt förvaltade fonderna ha bättre avkastning än indexfonder - det är åtminstone tanken. En indexfond får mest klara sig själv medan en aktivt förvaltad dyrare fond får mer kärlek. Tanken är då att den ska gå bättre än index - den ska "slå index".  Det enda problemet är att fonden också måste klara att slå index för att det ska vara värt det.

Så länge den dyrare aktivt förvaltade fonden faktiskt slår index med så pass mycket att du tjänar mer på den extra vinsten än vad du förlorar på en högre förvaltningsavgift så går det ihop sig. Om fonden inte går lika bra som man hoppas på så blir det istället bara en förlustaffär där du får betala en dyrare avgift utan att direkt få något tillbaka.

Tyvärr har många aktivt förvaltade fonder varit alldeles för nära index och det gör att man kanske blir mer sugen på att köra på de billiga indexfonderna. Där vet man ju åtminstone vad man får och den låga avgiften är garanterad - vilket en högre avkastning inte är i de aktivt förvaltade fonderna.

När blandfond och räntefond är bra alternativ

Vi ägnade just ett ganska stort avsnitt åt att diskutera vad som är bra med aktiefonder och varför man bör ha sådana i sin fondportfölj. Men hur är det då med blandfonder och räntefonder? Ska man inte ha sådana också och när är de bra?

Svaret är att man givetvis även kan ha blandfonder och räntefonder men framför allt kan man säga att dessa är till för att minska risken i portföljen, för lite bättre riskfördelning eller som alternativ när aktiemarknaden går dåligt och man vill leta efter något annat att investera i än aktier. Aktiefonder kan ofta vara en bra grund i en portfölj eftersom risken inte behöver vara så stor men avkastningen ofta är bättre än för t ex räntefonder. Dock kan det även vara bra att väga upp detta med nån annan typ av fond.

Det största skälet till att välja räntefonder är helt enkelt för att minska risken i sitt sparande. Det är mer eller mindre samma sak med en blandfond, bara att man där inte minskar risken lika mycket eftersom den består av både aktier och räntebärande papper. Du får vanligen då betala lite för den lägre risken med sämre chans till avkastning.

Den generella regeln för räntefonder är att när räntan går upp så sjunker värdet på räntebärande värdepapper och räntefonden går då också ner. När räntan går ner blir det då tvärtom. Det innebär att man helst vill investera i räntefonder eller räntebärande papper när man tror att  räntan är på väg ner.

Korta och långa räntefonder

Det finns korta räntefonder och långa räntefonder, som i stort bara skiljer i längden på löptiden på de värdepapper som man investerar. Korta räntefonder investerar i värdepapper med en löptid på upp till ett år och låna räntefonder investerar med löptid mellan tre och tio år.

Korta räntefonder är huvudsakligen till för att minska risken i fondportföljen då den har låg avkastning och förändringarna är små. Långa räntefonder kan mer vara ett alternativ om man tror att marknadsräntorna är på väg ner eller åtminstone kommer att stå stilla. Ifall räntan skulle gå upp så kan värdet på fonden gå ner, vilket man givetvis vill slippa.

Blandfonder

Som vi redan har gått igenom så är blandfonder fonder som inte bara har aktier och inte bara räntebärande papper så som obligationer, utan en blandning av dessa. Det innebär att de delvis kan ha lite mer risk och avkastning och delvis lite mindre risk och avkastning. Detta gör totalt sett blandfonden till en fond med lite lägre risk än en aktiefond men mer högre risk än en räntefond. Du kan få det bästa av båda världar kan man kanske säga.

En blandfond kan vara ett bra alternativ för att sänka risken i portföljen en del men utan att offra lika mycket avkastning som ifall man hade valt en räntefond. Detta gör att blandfonden faktiskt är ett populärt val bland vanliga sparar, som kanske vill vara lite mer säkra i sitt sparande. Det gäller dock som alltid att göra ett bra val när man köper blandfond.

En av fördelarna med blandfonder är att de automatiskt motverkar börsens och marknadsräntornas förändringar. När börsen är dyr så får du en större andel räntebärande papper och när börsen är billig får du en större andel aktier. Det gäller givetvis att fondförvaltaren gör sitt jobb och gör en bra fördelning av investeringarna i fonden.

Blandfonder har ofta lite högre avgifter jämfört med t ex aktiefonder som följer index så detta är något att vara uppmärksam på. Välj en inte allt för dyr fond. Olika fonder har olika stor andel aktier respektive räntor. Du kan välja din risknivå utifrån detta. Ju mer räntebärande papper ju säkrare fond. Vill du börja lite försiktigt kan du välja en fond med t ex 60 % räntor och 40 % aktier och sedan sakta men säkert leta efter mer aggressiva alternativ.

Ofta blir det dyrare för dig som sparare ju mer räntor du har i din blandfond. Det finns många fonder med upp mot 1 % i förvaltningsavgift och om det är en stor andel räntor, t ex 80 - 90 %, så blir det en ganska hög avgift i förhållande till den dåliga avkastningen. Givetvis kan det finnas lägen då man föredrar en mer säker blandfond som har en hög andel räntebärande papper men då bör man också försöka hitta ett alternativ med lägre avgift. Annars är risken att avgiften äter upp för stor del av vinsten.

Blandfonder brukar också sägas vara bättre för lite kortare sparhorisont, t ex 3-4 år. Med tiden brukar det vara bättre att gå över till rena aktiefonder. Detta beror givetvis också en del på hur läget ser ut på börsen och på ränteläget osv.

Om du är osäker på blandfonder, vad du ska välja eller hur du vill sprida dina pengar i din fondportfölj så är det alltid bra att prata med en av bankens rådgivare. Tänk dock på att de gärna vill sälja sina egna fonder i första hand, även om de alternativen kanske inte allt är de allra bästa. Var öppen för att kolla på fonder som inte ingår i din egen banks utbud.