Fondskolan del 1 - Introduktion till fonder

Här kommer första delen av vår nya artikelserie som kallas för Fondskolan. Tanken är ett antal artiklar som förklarar fonder och sådant som är bra att veta när man ska köpa / investera i fonder. Du får tips om vad man ska tänka på när man väljer fonder och annan bra info, uppdelad i olika logiska delar. Allting är skrivet på ett tydligt och enkelt sätt, med enkla förklaringar och med utgångspunkten att du inte kan så mycket om fonder från början.

I denna artikel ska vi först och främst förklara vad en fond är och hur det fungerar att investera i fonder plus lite fördelar och nackdelar med fonder rent allmänt. Nästa artikel handlar sedan om olika typer av fonder och skillnaderna mellan dem, så att du kan få en grundläggande förståelse för vad som finns att välja på och vilka för- och nackdelar de olika alternativen har.

Grundläggande om fonder

En fond är en samling med värdepapper, t ex aktier eller räntebärande papper så som obligationer, som ägs gemensamt av många olika människor. Varje person som köper en andel av fonden blir så att säga delägare i den och äger en liten del beroende på hur stor investeringen är. Fonden har en fondförvaltare, oftast ett fondbolag, som bestämmer hur pengarna som finns i fonden ska investeras. De olika ägarna har alltså inget att säga till om när det gäller hur pengarna ska investeras utan överlåter allt sådant till fondförvaltaren.

Om de värdepapper som fonden har investerat i ökar i värde så ökar även värdet på fonden totalt. Du som har investerat i fonden märker detta genom att du får ta del av ökningen i förhållande till hur stor din andel är. Man räknar ut andelarna varje dag och delar fondens aktuella marknadsvärde med det totala antalet andelar som finns. Det man får fram då kallas för nettoandelsvärde (NAV). Detta används för att beräkna hur mycket din andel är värd.

Förvaltningsavgift

Alla fonder har en förvaltningsavgift, vilket helt enkelt är den avgift som fondförvaltaren / fondbolaget tar ut för sitt jobb med att sköta investeringarna, administration osv. Avgiften tas egentligen ut varje dag och räknas bort från fondens värde men för enkelhetens skull anges den alltid som en procentsats på årsbasis. Det gör att du enkelt kan se hur mycket en fond kostar i avgift när du ska göra ditt val.

Det finns fonder som har hög avgift och de som har riktigt låg avgift. Oftast bestäms avgiften utifrån hur mycket jobb det är med förvaltning och administration. En aktivt förvaltad fond kostar mer än en fond som bara är tänkt att följa index och därför inte kräver så mycket jobb för fondförvaltaren. Det kan dock givetvis även skilja i avgift mellan olika fondbolag bara beroende på vad de tycker är rimligt att ta ut för sina fonder.

Förvaltningsavgiften är en ganska viktig del när du ska välja fonder då det går att spara mycket på att välja en billig fond. Fonder som är riktigt billiga är indexfonder, som är tänka att följa ett specifikt index. Dessa fonder är då inte aktivt förvaltade. De fonder som förvaltas aktivt brukar vara dyrare men då räknar man även med att få en högre avkastning, annars är det inte värt att betala mer i avgift.

Fonder som investeringsform

Fonder är ett riktigt bra alternativ, framför allt för dem som känner att de inte vill vara så aktiva utan mest låta saker och ting sköta sig själva. En stor fördel är att fonder innebär en klart lägre risk än aktier eller andra former av investeringar. Dessutom överlåter man investeringsstrategin till ett proffs, som förhoppningsvis har bra koll på den marknad som fonden ska investera i.

En fond består av många olika värdepapper och på så vis blir risken mycket mer utspridd. Det finns flera olika typer av fonder, vilket vi ska gå igenom i nästa del av denna artikelserie, och en av dessa är aktiefonden. Det är en fond som investerar i många olika aktier utifrån en viss grundidé - t ex en fokus på aktier i svenska bolag på Stockholmsbörsen.

Den som själv vill handla med aktier har mycket att tänka på. När man investerar i en aktie så sätter man sin tro till just den aktien. Man kan givetvis välja att köpa flera olika aktier och på så vis sprida risken, men det krävs då oavsett att man har bra koll på vilka aktier som är köpvärda och att man kan hantera sina investeringar på ett bra sätt.

Om man istället väljer att köpa en fond så får man automatiskt en bra spridning eftersom fonden kanske kan ha investerat i ett 70-tal olika aktier (eller mer). Dessutom sköts fonden av en fondförvaltare som bör ha bra koll på vilka aktier som är värda att köpa och förvaltaren kommer även att hålla koll på alla innehaven och sälja när det verkar vara rätt läge osv.

Ifall du inte direkt känner dig säker på hur man bäst investerar i aktier, inte vet vilka som är värda att köpa eller när man ska sälja, vilken riskspridning man ska ha eller har tid eller lust att aktivt hantera ett aktieinnehav så kan du alltså låta fondbolaget göra allt detta åt dig. De sköter om alla värdepapper i fonden och gör sitt bästa för att få värdet att gå upp. De får sin ersättning i form av förvaltningsavgiften, vilket helt enkelt är det du får betala för att slippa göra allt själv.

Fonder allra bäst för långsiktigt sparande / pensionssparande

Fonder är som allra bäst vid långsiktiga investeringar där man egentligen bara vill sätta in pengar och sen glömma bort dem, eller åtminstone slippa bry sig om pengarna mer än vid någon årlig kontroll. Tack vare att man kan välja en väldigt låg risknivå och att fonderna förvaltas av folk som har koll på läget så kan du helt enkelt låta dem vara i fred och tänka på annat istället.

Pensionssparande är den typ av sparande där fonder verkligen gör sig väl. Det är också i fonder som de allra flesta pensionspengarna finns investerade. Det passar väldigt bra att investera i just fonder när man vill kunna låta pengarna ligga och slippa oroa sig för att behöva byta eller hela tiden göra förändringar i sin portfölj. Man bör dock gärna ha ett antal olika fonder för att få en bra spridning av sin risk.

Så länge man har valt lite säkrare fonder, t ex indexfonder vars mål är att efterlikna ett index så som exempelvis Stockholmsbörsen, så är behovet av att byta fonder inte speciellt stort. Det största skälet till att byta till en annan fond är ifall man tycker att fonden har underpresterat under en lite längre period och det finns en annan fond som verkar bättre. Ett annat skäl kan vara ifall man tycker att fonden har en för hög förvaltningsavgift och det finns en konkurrerande fond som gör jobbet lika bra men för en lägre avgift.

Även vid långsiktigt sparande så som till pension ska man försöka att inte glömma bort sina fonder helt. Det är bra att göra åtminstone en årlig kontroll av de fonder man har för att se om det finns något bra skäl att göra en förändring någonstans. Det kanske oftast inte behövs några förändringar men det är bättre att ta en titt och sedan låta det vara samma än att helt strunta i att kolla och då missa att göra en ändring som eventuellt kan spara mycket pengar på sikt.

Sparande över många år handlar om mycket pengar totalt och ju mer pengar du har investerade ju viktigare blir varje liten procent. Om man t ex ser till en period på 20 år eller mer så kan en förvaltningsavgift på 0,8 % jämfört med en på 1,2 % innebära riktigt mycket extra pengar när det väl är dags att hämta ut pengarna. Likadant med en någon procent hit eller dit i avkastning.

Några intressanta punkter om fonder

Här kommer lite blandad information om fonder som kan vara intressant att veta, vilket kanske gör dig mer (eller eventuellt mindre) sugen på att investera i fonder.

• Fonder beskattas precis som aktier med 30 % vinstskatt när du säljer din fondandel. Ifall du har ett Investeringssparkonto så kan du köpa fonder där och då har du ingen vinstskatt utan betalar istället en schablonskatt årligen. Detta gör att du kan byta fonder fritt utan att behöva redovisa vinst eller förlust för varje affär.
• De flesta banker erbjuder ett månadssparande i fonder där du kan sätta in ett specifikt belopp varje månad (t ex 500 kr eller 1000 kr) som direkt används för att köpa mer av en eller flera fonder som du har specificerat. Att månadsspara är väldigt bra och fonder är också ett mycket bra sätt att investera dessa pengar. Det är dessutom bevisat bra att köpa på sig t ex fonder eller aktier konstant under året och att sprida sina köp istället för att köpa allt på en gång - det ger oftast högre avkastning totalt.
• Det finns fonder med olika stor risk. Det finns t ex aktiefonder (lite högre risk), blandfonder (medelhög risk) och räntefonder (låg risk). Aktiefonder, som är väldigt vanliga, har också olika hög risk beroende på vilken typ av fond du väljer. Du kan t ex välja en indexfond, vilket är en ganska säker investering, men även satsa på något lite mer osäkert som har större chans till hög avkastning. En bra blandning av olika fonder är att rekommendera.
• Även om fonder är lite säkrare som investeringsform jämfört med t ex aktier så har avkastningen historiskt sett ändå varit riktigt bra. En Sverigefond som följer index och med låg förvaltningsavgift har t ex haft en utveckling på över 30 % under de senaste tre åren och ännu bättre på längre sikt. Senaste året har varit lite sämre på grund av svajig ekonomi - men det kan säkerligen ta fart igen med tiden.