Analysuttryck

Aktievärlden använder sig av ganska många uttryck, vissa av dessa är ganska svåra att förstå sig på medan andra är klart enklare att förstå. I denna del så ska vi ta upp ett par av dessa ord nämligen substansvärde, p/e-tal, direktavkastning och beta.

Substansvärde

Värdet som man kallar för substansvärde får man ut genom att balansräkning som innebär att man tar marknadsvärdet på företagets tillgångar och drar av alla skulderna på det. Skulle ett företag ha tillgångar på 100 miljoner kronor och skulder på 50 miljoner skulle substansvärdet därmed bli 50 miljoner. Skulle det sedan finnas 10 miljoner aktier skulle substansvärdet per aktie bli 5 kr. När man har fått fram ett substansvärde på ett företag ska man se till vad aktien kostar. Ligger kostnaden per aktie under substansvärdet samtidigt som företaget är lönsamt har man troligen hittat en investering som kommer att gå bra.

P/e-tal

P/e-talet får man fram genom att beräkna aktiekursen dividerat med vinsten per aktie. Som exempel kan man ta ett företag med en aktiekurs på 120 kronor och vinst per aktie (företagets nettovinst dividerat med antal aktier) enligt senaste bokslutet på 12 kronor får ett p/e-tal på 10. Vanligtvis ligger p/e-talet någonstans mellan 10 och 20. Historiskt har snittet legat en liten bit under 15. Har ett företag ett lågt p/e värde betyder det att vinsten värderas lägre. Ett företag som har en positiv trend när det gäller vinst kommer oftast att ha ett högt p/e-tal. Skulle t ex ett företag ha en tillväxt på 20 procent varje år skulle det innebära att vinsten fördubblades vart fjärde år. Skulle aktiekursen ligga kvar på samma nivå skulle det betyda att p/e-talet halverats under samma tid. Bolag som har problem har också oftast ett lågt p/e-tal då deras vinst förväntas att falla.

Direktavkastning

Företagets utdelning dividerat med den aktuella aktiekursen är det som man kallar för direktavkastning. Skulle ett företag dela ut 5 kr per aktie och ha en aktiekurs på 250 kr skulle det innebära en direktavkastning på 2 %. Om man vill kan man jämföra direktavkastning med en vanlig bankränta då det är den summa som du får ut kontant varje år.

Beta

Detta är ett tal som används för att beskriva hur beroende av marknaden aktien är. Skulle beta vara 0 innebär det att aktien inte är beroende av marknaden i övrigt på något sätt. Ligger beta på 1 rör sig aktien helt enligt marknaden. Skulle aktien ha ett betavärde på över 1 visar det att aktien rör sig mer än marknaden sen om det är upp eller ner är något som beta inte visar. Beta kan användas för enskilda aktier, hela aktieportföljer och även för aktiefonder.

De uttrycken som vi pratade om i del 1 tillhör de lite mer knepiga att förstå sig på. Nu i del två ska vi ta upp nyemission, fondemission och split som är uttryck som är lite enklare att greppa innebörden utav.

Nyemission

Ett bolag kan göra en nyemission av ett antal olika anledning, t ex kan det vara för att en större investering planeras eller för att företaget har fått ekonomiska problem. En nyemission görs nämligen för att öka aktiekapitalet och likviditeten. Det man gör vid en nyemission är att utfärda nya aktier som kan köpas.

Har man sedan tidigare ett aktieinnehav i bolaget har man normalt rätten att teckna nya aktier i nyemissionen. Alternativ kan en riktad nyemission utföras då en viss ägargrupp har rätten att teckna nya aktier.

Har ett företag ett aktiekapital för närvarande på 50 miljoner kronor men vill öka detta till 60 miljoner för det med sig att en person som äger 5 aktier får teckna 1 ny aktie äger man istället 10 aktier får 2 nya tecknas osv. Detta beskrivs som 5:1 alltså att för fem går du teckna en. Kursen vid en nyemission brukar sättas på en attraktiv nivå då företaget vill att så många som möjligt ska välja att teckna nya aktier.

Denna teckningsrätt tilldelas ett värde som stämmer överens med skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter nyemissionen. En teckningsrätt noteras som vilket värdepapper som helst på börsen och priset kommer att variera i takt med kursen på aktien.

Fondemission

Detta är en bokföringstransaktion som inte har någon inverkan på värdet på bolaget. Balanserade vinstmedel för nämligen över från fritt eget kapital till aktiekapitalet som är bundet eget kapital. Som en följd av detta förs kapitalet närmare bolaget då ett bundet eget kapital inte får delas ut. Som aktieägare innebär detta att du kommer att få fler aktier som dock kommer att tappa i värde då företagets värde nu sprids på fler aktier. Ditt totala aktievärde går inte ner utan håller sig kvar på samma nivå.

Som ett bevis för att man har rätt att delta i en fondemission får man något som kallas delrätt. Dessa delrätter noteras som vilket värdepapper som helst på börsen. Delrätten får ett värde som motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter fondemissionen.

Split

Värdet för varje aktie du har kommer att sänkas vid en split men istället kommer du att få fler aktier. Säg att ett företag har ett aktiekapital på 10 miljoner kronor som fördelar sig på 1 miljon aktier så skulle det innebär att varje aktie har ett nominellt värde på 10 kr. Skulle företaget då utföra en split på 2:1 skulle varje aktie istället bara vara värd 5 kr men du skulle istället få två aktier. Detta används vanligen om aktiekursen har nått en väldigt hög nivå och det finns inget som säger att en split måste göras 2:1 utan det kan vara 3:1 eller något annat. Det viktiga att veta med en vanlig split är att värdet på dina aktier inte kommer att ändras utan att du bara får flera aktier.

Sen finns det även något som kallas för omvänd split. Detta är helt enkelt tvärtom jämfört med en vanlig split. T ex kan det vara så att värdet på en aktie har gått ner till bara en krona och att det finns många aktier ute på marknaden. Då kan bolaget göra så att man utför en omvänd split där t ex 10 aktier blir 1 aktie. Vid en omvänd split ändras inte värdet på dina aktier heller utan du får bara färre aktier där varje istället är värda mer.