Att spara eller inte spara (och hur mycket) – det är frågan

Kategori: Spara pengar

Publicerat den 31 januari 2017

Att ha pengar sparade i form av en buffert, alltså sparpengar som är lätta att få fram och som kan användas vid en oväntad utgift eller om man skulle tappa inkomster under en period, är väldigt viktigt. En ny undersökning beställd av SBAB visar att många har en bra buffert medan andra, speciellt unga, har sämre marginaler. Då buffertsparande är så viktigt ska man inte glömma att lägga undan pengar till detta.

Det här med att ha pengar att ta av vid behov, t ex om bilen behöver repareras för dyra pengar eller om någon i hushållet blir av med jobbet eller blir sjuk och inte får in lika mycket lön, är något som har en stor betydelse för en stabil ekonomi. Har man en bra buffert så är man mycket säkrare och risken att man hamnar i ekonomiska problem är klart mindre.

Skälet är enkelt. Om det inträffar något oväntat som påverkar din ekonomi negativt så kan du behöva pengar för att lösa det. Antingen genom att betala ut en större summa rakt av eller genom att ha lite extra att ta från när inkomsterna av något skäl blivit lägre. Om man har en ekonomi med små marginaler och väldigt lite pengar sparade så har man också svårt att hitta någonstans att ta dessa pengar och då kan det hända att man antingen måste ta ett lån för att klara sig eller att man inte har råd att betala alla räkningar.

Hur mycket pengar man ska ha sparade i en buffert som är lätt att komma åt är väldigt personligt och var och en måste bestämma själva vad som passar, i förhållande till den egna ekonomin. Om man har längre inkomster och därmed också lägre utgifter så behöver man inte alls lika mycket sparat som om man har en dyr livsstil. Så det är väldigt personligt.

Ofta brukar man säga att man ska ha som minst en månadslön liggande och gärna mer, kanske två eller tre månadslöner. På detta vis anpassar man sitt buffertsparande till sin egen ekonomi och är redo för oväntade problem. Enligt undersökningen som SIFO gjort åt SBAB så är det också många som har ganska mycket sparade pengar att använda om så behövs men det är framför allt äldre som har stora belopp sparade och de unga har klart mindre pengar att tillgå.

Undersökningen visar på stora skillnader

Det som är mest intressant är att det är så stor skillnad mellan olika personer och målgrupper när det gäller sparande och sparbuffert. En del har mycket pengar sparade som går att använda vid behov medan andra knappt har några sparpengar alls som de kan plocka fram vid behov.

De som har väldigt lite sparande förlitar sig istället på att lösa problemet när det kommer t ex genom släkt och vänner, lån eller genom att sälja saker för att lösgöra pengar. Detta är givetvis inte något som rekommenderas utan det är klart bättre att ha en buffert sparad som kan användas vid behov. De som har mindre pengar sparade är föga överraskande unga människor. De har haft klart kortare tid på sig att bygga upp ett sparande men det kan även bero på att man som ung ännu inte riktigt kommit till den punkt där man börjar förstå vikten av sparande jämfört med konsumtion och att ha skoj.

Något som är positivt är att ganska många verkar ha stora buffertar redo. Hela 25 % säger sig ha åtminstone ett års nettoinkomster liggande i någon form av sparande som de kan komma åt hyfsat enkelt vid behov. Ungefär 40 % säger att de har tillgång till någonstans mellan ett halvt års och ett års nettoinkomster. Det är ganska mycket pengar och klart tillräckligt för att klara de flesta ekonomiska bekymmer av tillfällig karaktär.

De äldre har i klart större utsträckning stora belopp sparade och i åldersgruppen 55 – 80 år så är det ungefär 40 % som har minst ett års inkomst i lättillgängligt sparande. Samtidigt så är det istället klart sämre för de yngre. Endast 14 % av personer i den yngsta åldersgruppen har sådana pengar sparade och här vet vi ju inte heller hur mycket av sparpengarna som kommer från föräldrarna från början jämfört med hur mycket som har sparats ihop på egen hand.

Många vill spara mer än de gör

Det verkar också vara många som har dåligt samvete för att de inte sparar tillräckligt och då är det också framför allt de unga som känner att de borde spara mer än de gör. Totalt sett har nästan hälften av alla tillfrågade åtminstone lite dåligt samvete över att de inte sparar mer men det är som sagt framför allt unga som har mest dåligt samvete. Där är det ungefär 20 % som har mycket dåligt samvete över sitt sparande.

Äldre känner inte att de har så dåligt samvete och det kan säkerligen till stor del bero på att man har sparat ihop så mycket pengar redan att man inte känner något direkt behov av att spara mer. Har man över ett års nettoinkomster sparat i buffert så behöver man nog inte heller direkt spara mer till just detta utan har förtjänat lyxen av att leva upp mer pengar. De äldre är ju dessutom ofta pensionärer som lever på pension och sparpengar och då till att börja med inte alltid har en så hög årsinkomst men som också vill njuta av sin tid som pensionärer.

Skälen till att man inte sparar så mycket som man vill kan vara ganska olika. En del skulle vilja men känner inte att det finns utrymme för det i ekonomin och andra kanske inte har disciplinen att göra det. Båda dessa skäl är tyvärr dåliga på sitt sätt En stabil och hälsosam ekonomi bör helt klart ha utrymme för en godkänd mängd sparande och dessutom utrymme för både förhöjda boendekostnader (t ex på grund av höjda räntor) och oväntade utgifter och dylikt.

Att inte ha disciplin nog att spara är dåligt på ett annat sätt då man helt enkelt väljer att riskera hela sin ekonomi trots att man inte behöver göra det. Just nu kanske man inte har insett vikten av att ha pengar sparande och den dag man faktiskt behöver utnyttja sin buffert kommer det vara för sent då man måste börja förbereda sig och spara pengar till detta i god tid i förväg.

Hur löser du en oväntad utgift?

En intressant fråga i undersökningen var hur man skulle lösa en oväntad utgift på 10 000 kr. Det skulle t ex kunna vara att bilen går sönder och måste lagas för detta belopp eller lite vad som helst. Poängen är att utgiften dyker upp och du måste lösa den – så vad gör du?

Det allra vanligaste svaret över alla åldersgrupper var att man hade pengar att ta från ett sparkonto. Detta var lösningen för hela 71 % av de tillfrågade. 33 % sa sedan att de kunde sälja aktier eller fonder för att få tag på pengarna. 31 % sa att de oftast har pengar över som ligger på lönekonto eller liknande (vanliga kontot som man använder för vardagligt bruk) och att man kunde använda dem. Ungefär 9 % (huvudsakligen äldre) sa att de hade kontanter undanstoppade som kunde användas vid en krissituation. Även om detta är lite omodernt så är det ju ändå pengar som man har redo att använda och det måste räknas som ett godkänt sätt att hantera situationen på.

Det var dock också hyfsat många som verkade behöva använda sig av mindre bra metoder för att klara en oväntad utgift av denna storlek. 13 % sa att de kunde vända sig till släkt och vänner för att få hjälp med en sådan oväntad utgift och 9 %  kunde tänka sig att lösa det med ett kreditkort, lån eller avbetalning. Slutligen var det även 5 % som sa att de skulle få lösa det genom att sälja av saker eller hitta på något annat lite mer drastiskt för att få ihop pengarna.

Precis som i andra frågor var det stor skillnad mellan unga och äldre. Många unga förlitar sig på t ex familjen för att lösa en situation där de behöver pengar medan näst intill inga gamla räknar med att kunna få någon sådan hjälp. Med tanke på att många fler äldre också har stora tillgångar sparade så är det kanske inte heller konstigt att det oftare är unga som har svårt att lösa ett tillfälligt problem med kassaflödet.

Buffertsparande viktigt för att inte riskera hela sin ekonomi

Man kan spara pengar till många olika saker – pensionen, frivilliga utgifter som höjer livskvaliteten så som resor, ny bil eller renovering, till barnen och framtiden eller till buffert och säkerhet osv. Alla dessa saker är bra på sitt vis. I en sund ekonomi ska man helst spara till alla dessa saker, men det gäller att prioritera och se till att man har en vettig budget.

Av allt sparande så är buffertsparande nog allra viktigast. Att spara till pensionen är givetvis viktigt eftersom det gör att man kan ha en godkänd livsstandard när man blir äldre, även fast det kan vara lite svårt att spara till pensionen eftersom det är så långt fram i tiden. Det är dock bufferten som kommer att hjälpa dig att rädda din ekonomi från bekymmer och se till att du inte blir knockad om något oväntat skulle inträffa. Utan en ok buffert är du alltid i riskzonen och kan råka hamna i en skuldfälla som är svår att komma ur.

Det är som sagt olika hur mycket du behöver ha sparat för att du ska vara säker. En månadsinkomst netto brukar vara en bra minsta gräns men om du kan ha två eller tre eller ännu fler löner sparade så gör det bara att du har ännu mer säkerhet om något skulle hända. Men hur ska man då uppnå detta – speciellt om man just nu har väldigt lite pengar sparade?

Ett pågående sparande till buffert är nyckeln

Det viktiga är att lägga undan lite pengar varje månad efter vad man klarar av. Det är inte lika viktigt att beloppet är jättehögt som att det blir åtminstone något undanlagt månad efter månad. Ett av de allra bästa tipsen du kan få är att du ska tänka på ditt sparande som en utgift – något som måste betalas varje månad.

Om du tar de pengarna och för över dem till ett sparkonto det första du gör varje månad, samtidigt som du betalar övriga räkningar, så riskerar du inte att spendera dem under månaden. Ett vanligt misstag när det gäller sparande är att man helt enkelt kör på och spenderar fritt under månaden och sen ser man lite vad som är kvar i slutet på månaden och slänger då eventuellt undan dessa pengar till ett sparkonto.

Problemet är då att man inte har koll på hur mycket man gör av med och ofta kan man spendera mer än man borde så att det blir för lite sparpengar kvar. Om man istället lägger undan pengarna i förväg så kan man mycket lättare se vad man har att göra av med på annat och riskerar inte på samma vis att få för lite pengar över till sparande.

Försök avgöra hur mycket du har råd att lägga på buffertsparande och annat sparande varje månad. Du kan med fördel göra upp en månadsbudget för att få en överblick över detta. En månadsbudget innebär att du sätter upp alla dina inkomster och sedan alla dina utgifter (boendekostnader, matkostnader, försäkringar, abonnemang osv) mot varandra så att du kan se hur mycket som kommer in och hur mycket som försvinner ut. Dina totala utgifter bör vara en hyfsad bit lägre än dina inkomster.

De pengar som är över varje månad efter att alla återkommande räkningar är betalda är pengar som kan användas till sparande och nöjen. Glöm inte bort att vissa räkningar och utgifter bara kommer då och då, t ex om du betalar en räkning en gång i kvartalet eller en gång om året (t ex bilskatt, service på bil, tv-licens osv) och att dessa bör beräknas in på varje månad.

Ta sedan och lägg undan pengar till sparande i den mån du känner att det är rimligt – t ex 1000 kr i månaden till pensionssparande, 1000 kr till buffertsparande och 1000 kr till lite mer kortsiktigt sparande så som nöjessparande. Det som är kvar efter detta kan du leva upp och ha skoj för. Om 1000 kr till var och en av dessa saker blir för mycket kan du justera till något passande, så att du t ex har 500 kr till buffert och 500 kr till pensionen. Ifall du måste dra in på något sparande är det först och främst nöjessparandet som måste ryka då det är minst viktigt.