Svenskarnas skuldsättning hög

Kategori: Skulder

Publicerat den 22 oktober 2020

Svenskarna fortsätter ha en relativt hög skuldsättning och den främsta boven verkar vara högre bostadspriser som skapar behov av ett stort bolån. Sverige har faktiskt näst högst skuldsättning per invånare i hela EU, vilket inte är ett fantastiskt betyg.

Statistiken kommer från 2019, vilket är bra för 2020 är inte slut ännu och Coronaviruset har gjort att saker och ting inte riktigt är som det brukar vara. Men tittar man på siffror från slutet av 2019 så kan man se att svenskarna har näst högst lån per invånare i hela EU, bara med Danmark före. Vi är tydlig tvåa och efter oss ligger Nederländerna, Storbritannien, Finland och Tyskland.

Lånen som räknas är de som finns hos banker, bolåneinstitut och finansbolag. De enda lånen som inte räknats in i detta är i princip CSN-lån eftersom dessa är statliga och av en lite annan typ än vanliga lån. De har även väldigt låg ränta.

När man tittar på jämförelser med andra länder ska man dock komma ihåg skillnaderna mellan länderna. Det finns en hel del saker som kan påverka hur stora skulder man har, som är logiska och naturliga. Det kan t ex vara andelen som bor i hyresrätter jämfört med äger eget boende. I Sverige är det många som köper bostadsrätt eller villa istället för att hyra.

En annan sak kan vara befolkningens ålder, för i dessa uträkningar är alla individer medräknade. Även de gamla och unga. Om många är unga (barn) eller gamla (vilka ofta har lägre skuldsättning) så blir siffrorna annorlunda jämfört med länder med stor andel personer i medelåldern. Tydligen är de runt 35 år som mest skuldsatta.

Dyra bostäder ett stort skäl till höga skulder

Ett huvudsakligt skäl till att folk både i Sverige, Danmark och Nederländerna har så höga skulder är dyra bostäder. Bostadspriserna har gått upp rejält och gjort att många har höga bolån. I Danmark och Nederländerna ökade bostadspriserna kraftigt under 2000-talet och det blev sedan stora prisfall vid finanskrisen 2008.

I Sverige däremot verkar priserna på bostäder ha ökat rejält efter finanskrisen och fram tills idag, vilket de andra länderna inte har upplevt på samma vis. I Irland verkar skuldsättningen till och med ha minskat sedan finanskrisen och ligger nu en klart lägre nivå per invånare än i Sverige.

Har inkomsterna också ökat?

Att vi har högre skuldsättning rent allmänt måste inte vara dåligt utan det hela är ganska starkt kopplat till våra inkomster. Om vi har klart högre inkomster idag så blir det inte lika illa med klart större lån. Det är alltså egentligen skuldkvoten som är det viktigaste, hur stora lån man har i förhållande till sin inkomst.

Tyvärr är det inte så att svenskarnas inkomster har ökat i samma takt som lånen. Inte på långa vägar. Inkomsterna har givetvis ökat lite men skulderna har ökat rejält. Det gör att skuldkvoten har ökat rejält också, vilket är något negativt. Vi lånar klart mer pengar trots att inkomsterna inte är så mycket högre, vilket gör att vi är mer utsatta.

När man har höga lån men inte så hög inkomst så blir det så klart en större risk. När det gäller lån handlar det mesta om månadskostnaden, eller hur mycket pengar som ska ut varje månad om man räknar både ränta och amortering / avbetalning på lånet. Hur mycket klarar man av att betala varje månad i sin budget när man också ska ha råd till alla andra räkningar, mat och förnödenheter samt lite sparande och lite buffert?

Om räntan går upp en del så blir det lånen dyrare för de flesta, eftersom de flesta lån har rörlig ränta. Det kan bli flera tusenlappar mer per månad om man har stora lån, vilket är mycket pengar om man har små marginaler i sin ekonomi. Det är också en större risk om man skulle tappa inkomst om man blir arbetslös eller sjuk osv.

Även när det gäller skuldkvoten ligger Sverige i topp i EU, med en av de högsta, tillsammans med Danmark och Nederländerna igen. Vi har alltså höga lån i förhållande till inkomsten. Även detta beror till stor del just på utvecklingen på bostadsmarknaden, där man tvingas betala en rejäl slant för sin bostad. Detta gäller speciellt i storstäderna och allra mest i Stockholm.

Det beror givetvis också på att räntan har varit extremt låg under många år nu och det har varit väldigt “billigt” att låna. Man har så att säga haft incitament att låna pengar. Det vi behöver är kanske mer incitament framöver för att SPARA pengar istället för att låna, om vi ska kunna vända på trenden.

Statistiken i den här artikeln kommer från SCB.