Svenskarnas skulder inte störst
- Kategori: Skulder
- Publicerat den 11 maj 2011
Sverige har under flera år varit ett av de länder i västvärlden där skulderna för privatpersoner har ökat mest i förhållande till hur mycket pengar vi tjänar. Detta är självklart lite oroande då vi börjat närma oss rekordsiffror med en skuldkvot på ca 161 procent. Även om svenskarna legat med i toppen när det gäller ökning av skulder i förhållande till inkomst är vi dock fortfarande endast i mitten när man jämför skuldkvot med andra Europeiska länder idag.
Måttet som används är alltså hur stora skulder man har i förhållande till disponibelinkomsten (disponibel inkomst är helt enkelt hur mycket pengar man har att röra sig med när lön och bidrag har kommit in minus skatter och andra utgifter). Man har även tittat på skulder i förhållande till BNP. Sverige har haft en utveckling där skuldkvoten ökat ganska mycket och från 1995 har den nästan fördubblats. Då låg den på 88% och 2010 hade svenskarna en skuldkvot på 161%. Vi ligger dock idag inte så illa till som en del andra länder.
De länder där folk har störst skulder i förhållande till disponibelinkomsten är Danmark, Nederländerna, Irland och Storbritannien. Ovan nämnda länder har skulder som är märkbart högre och jämfört ser det relativt bra ut i Sverige. Dessa länder hade störst skuldtillväxt innan finanskrisen och även efter har de haft en fortsatt negativ utveckling. Det är dock alltid lite svårt att jämföra olika länder på ett helt bra sätt eftersom det finns olika regler för lån och inkomstmått etc, vilket man självklart ska tänka på när man drar slutsatser.
Om vi går tillbaka till Sverige så är vi alltså någonstans i mitten av de 10 länder som fanns med i undersökningen men bara för att vi inte ligger i topp betyder inte det att man inte ska oroa sig. Vi har t ex haft en av de kraftigaste skuldutvecklingarna sett över ett antal år, även om det de senaste åren har blivit en liten uppbromsning.
Man tror att detta dock till viss del beror t ex på högkonjunktur med höjda löner och mer pengar i kassan snarare än att skuldnivåerna minskat så mycket. Skulderna finns fortfarande kvar och det innebär att man inför framtiden fortfarande alltså måste oroa sig för lågkonjunkturer och annat som kan peta hål på bubblan.
