Privatekonomins ABC - O och P

Kategori: Privatekonomi

Publicerat den 16 mars 2014

Detta avsnitt av Privatekonomins ABC tar upp två intressanta områden, nämligen oförutsedda utgifter (och här då även buffert) och pensionssparande (som många kanske har dålig koll på tyvärr). Det gör att vi har betat av O och P och nästa vecka ska jag försöka komma på ett ämne som börjar på bokstaven Q. Följ bloggen och se hur det går.

O som i Oförutsedda utgifter

Oavsett hur bra ordning man har på sin ekonomi finns det alltid en viss risk att man råkar ut för oförutsedda utgifter och dessa kan vara i både mindre och större storleksordning. Även om man tror att man är förberedd på det mesta så kan det bli galet t ex genom att man råkar ut för en olycka och skadar sig själv eller någonting av värde eller att någon i ens närhet behöver hjälp etc.

Det enda du egentligen kan vara säker på är att du inte kan vara säker på något, som det brukar heta. Det är på sätt och vis sant eftersom det alltid kan dyka upp problem som kostar pengar som man inte räknat med. Ifall man har en ordnad budgetkalkyl där man ser hur mycket pengar som försvinner ut och hur mycket pengar man har att röra sig med kanske man känner sig trygg men en sådan budget kan kullkastas av en utgift som dyker upp oväntat.

Om det skulle vara en stor utgift och samtidigt vara något man måste betala så kan det bli problem i ekonomin om man inte har planerat för detta och lagt undan pengar som en säkerhet för just såna här tillfällen. Sparade pengar som finns undanlagda som en marginal för att skydda mot oväntade utgifter kallas vanligen för buffert.

En buffert är sparade pengar som bara används till den här typen av situationer, när man råkar ut för ett oväntat ekonomiskt bakslag. Det kan vara en oväntad utgift - t ex att något händer med bostaden som inte täcks in av försäkringen och som måste fixas - men det kan även vara en oväntad sänkning av inkomsterna så som vid arbetslöshet eller om man skadar sig och inte kan jobba.

Att plötsligt ha lägre inkomster är lika illa eller kanske till och med värre än att få en oväntad utgift. Oftast har man planerat sin ekonomi kring att det kommer in ett visst belopp varje månad och så lever man utifrån hur mycket pengar man har att röra sig med. Ifall det plötsligt kommer in 30 - 50 % mindre blir det ett stort problem att få allting att gå runt. Även om det bara skulle vara tillfälligt under en eller ett par månader så blir det många kostnader som plötsligt kan vara svåra att få råd till.

Där kommer bufferten in som säkerhet. Man kan ta från de sparade pengarna för att klara av sina kostnader tills dess att man har återställt sina inkomster till en vettig nivå igen. Och ifall det skulle handla om en oväntad utgift så som ett trasigt kylskåp som ska ersättas kan man låna pengar från sin buffert för att betala detta utan att det blir några direkta problem med att få ihop ekonomin i övrigt.

Hur stor buffert ska man då ha? De pengar man har sparade som buffert ska gärna vara separerade från andra sparade pengar. Man ska inte ta från sin buffert för att köpa lyxprylar så som en ny tv eller för att resa på semester. Pengarna måste finnas sparade som en säkerhet och ska alltså bara användas till detta ändamål. Man måste alltså avväga så att man har en tillräckligt stor buffert för att klara av eventuella ekonomiska bekymmer men man vill inte ha så stor att den äter upp alla pengar.

Hur stor buffert man behöver är individuellt eftersom alla har olika ekonomiska förutsättningar. Den som har höga kostnader varje månad bör ha en större buffert, så att man klarar av bortfall av inkomst. Ett vanligt mått brukar vara att prata om månadslöner och då brukar man säga att en buffert gärna får vara på två eller tre månadslöner innan skatt. Det innebär att om du har en inkomst på 25 000 kr innan skatt så kan du med fördel spara minst 50 000 kr i buffert, gärna mer än så.

Det finns olika åsikter om vad som är lagom att spara. Allt beror på hur trygg man vill känna sig. En del säger att man bör ha upp mot sex månaders lön sparad medan andra nöjer sig med en månads lön. Mer är givetvis bättre eftersom det gör att du klarar dig längre om du får minskade inkomster och du klarar även av högre oväntade kostnader. Dock ska du försöka hitta en balans som passar din ekonomi och att du sparar så mycket du kan.

Försök gärna lägga undan en del av dina inkomster vare månad till din buffert. Ifall du bestämmer en gräns för hur hög buffert du behöver kan du spara ihop till denna nivå och efter det behöver du inte nödvändigtvis lägga undan mer pengar dit. Du kan då istället spara till andra roligare saker eller sätta sprätt på pengarna. Dock skadar det ju aldrig att bygga på sin buffert konstant, så att man är riktigt säker.

När du har rörlig ränta på ditt bolån talar man också om att ha en buffert för den dag då boräntan går upp. Tanken är där att du när det är låg ränta ska lägga undan extra pengar som du sedan kan använda för att betala räntekostnaderna när boräntan har gått upp. Det är en säkerhet som är viktig eftersom man inte vet exakt hur räntan kommer att förändras. Den som binder sin ränta behöver inte oroa sig på samma sätt men betalar istället extra hög ränta hela tiden.

P som i Pensionssparande

Någon gång ska vi alla gå i pension och den dagen kanske en del längtar efter (åtminstone att få sluta jobba och bara ha det trevligt) medan andra tycker att det låter lite farligt och jobbigt. När vi väl går i pension måste vi givetvis fortfarande klara av att leva ett hyfsat bra liv och ha pengar till boende, mat och allt sådant som kostar pengar i livet. Där kommer pensionen in.

Tyvärr är det nog många som har dålig koll på hur det funkar med pension och även många som inte orkar bry sig så mycket. Det är så avlägset rent tidsmässigt och det känns lite luddigt så man låter det bara gå på automatik. Dock borde man försöka ha lite koll och vara lite aktiv och göra en del aktiva val gällande sparformer, vilka fonder man sparar i och även privat pensionssparande då det gör en markant skillnad när man sedan är gammal och vill njuta av livet.

Hur mycket man får ut i pension beror på ett gäng olika faktorer så som hur länge man arbetar innan man går i pension, hur mycket man tjänade under de åren man arbetade, hur bra premiepensionsfonderna har gått (detta återkommer jag till snart) och hur mycket man har sparat privat till sin pension etc. Allt detta påverkar och ju mer aktiv man är med sitt pensionssparande ju bättre blir det ofta. Det är viktigt att man lägger lite tid på att försöka förbättra sin egen framtid.

Din pension består av några olika delar. Den största delen är allmän pension, vilken i sin tur består av inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen lägger du undan pengar till när du betalar in skatt till staten. För varje krona du tjänar är en liten del av detta pengar som går till pensionssparande. Den andra delen är premiepension, vilket är pengar som sparas i fonder som kan gå upp eller ner i värde precis som vilka fonder som helst. Du har möjlighet att påverka vilka fonder som du har dina pengar i om du har lust. Du kan hitta mer om detta i ditt orangea kuvert från Pensionsmyndigheten.

Nästa del av pensionen är tjänstepension, vilket du får ifall du har en anställning. Din arbetsgivare betalar då in en del pengar till din pension och nästan alla har rätt till tjänstepension. Exakt hur mycket du får beror på vilket avtal din arbetsgivare har med fackföreningen och ifall du vill kolla upp detta närmare kan du göra det med facket. Du kan ofta vara med och påverka hur dina pengar sparas och göra en del aktiva val även här, så ta gärna tag i det och jobba för en bra avkastning.

Sista delen och vanligen den minsta är det privata sparandet, alltså att du själv lägger undan lite pengar varje månad till pensionen. Detta är som sagt den minsta delen i vanliga fall men trots det en ganska viktig del eftersom det kan göra några tusenlappar i månaden i skillnad jämfört med om du inte sparat något själv, vilket är ganska trevligt när man är gammal. Vanligen får man ut ca 60 - 65 procent av sin gamla lön om man lägger ihop allmän pension och tjänstepension. Ifall man skulle vilja ha lite mer än så att leva för så bör man spara en del själv också.

Du kan spara pengar hos ett pensionsbolag / fondbolag och spara dina pengar i t ex pensionsförsäkringar eller fondförsäkringar. När du betalar in premier för pensionssparande kan du göra avdrag för detta på skatten med upp till 12 000 kr om året. Skälet till detta avdrag är att du sedan kommer betala skatt på dina pensionsutbetalningar på samma vis som på en vanlig lön och du ska inte behöva skatta dubbelt för dina pensionspengar.

Du kan givetvis arbeta mot en trevlig pension genom att spara pengar eller investera pengar privat i t ex aktier och fonder och på så vis bygga upp en privat "förmögenhet". Ju mer pengar du lyckas spara / tjäna under din livstid ju mer har du att leva för när du blir gammal och inte har någon lön. Även efter du har gått i pension kan du givetvis även ägna dig åt att investera pengar och det går ju som bekant att göra bra vinster om man är insatt och tar bra beslut.

Det är inte dumt att tänka framåt och att försöka arbeta aktivt med sitt pensionssparande, även om det känns som att det är avlägset och man inte riktigt vill fundera på hur det ska bli om 10, 20 eller 30 år. I det orangea kuvertet som alla ganska nyligen fått i brevlådan finns en sammanställning av hur mycket man kommer att få i pension och där kan man lära sig lite och se över möjligheterna att bli mer aktiv. Ifall du vill lära dig mer kan du även kolla in Pensionsmyndigheten.