Privatekonomins ABC - C och D
- Kategori: Privatekonomi
- Publicerat den 11 februari 2014
Om ni inte har koll på vad detta är så kan jag säga att det är andra inlägget i min bloggserie som heter Privatekonomis ABC, som tar upp info, tips och allmänna visdomar om olika områden kopplade till privatekonomi från A (som i Aktier) till Ö (som i något jag inte bestämt ännu). Jag hade tänkt köra fyra bokstäver per inlägg men det blir kanske lite långt så vi tar bara två idag också. Vi tuffar vidare med bokstäverna C och D.
C som i Centralbank
Riksbanken är Sveriges centralbank. De är en myndighet under riksdagen och ansvarar för landets penningpolitik och sådant trevligt. Riksbanken har därför ganska många olika uppgifter som t ex att försöka se till att Sverige har en bra och stabil finansiell situation.
Bland deras ansvarsområden är t ex att ordna med våra sedlar och mynt, att hålla ordning på pengarnas värde genom att hålla inflationen på en stabil och låg nivå, att bestämma reporäntan (styrräntan) och att försöka hålla ordning på svenskarnas skuldsättning och bankernas likviditet etc.
Riksbanken har alltså en riktigt stor roll i Sveriges finansiella förehavanden och det innebär också att de påverkar oss svenskar ganska mycket på olika sätt. Riksbanken är med och bestämmer över sådant som påverkar vår privatekonomi genom att arbeta för en bra nationell ekonomi rent allmänt men även genom att t ex ändra reporäntan.
Reporäntan påverkar marknadsräntorna och detta påverkar i sin tur bankernas räntor både för lån och för sparkonton och liknande. Just nu är reporäntan riktigt låg (0,75% sedan 18 december 2013) och det innebär att det även är riktigt billigt att låna. Bolånen har väldigt låga räntor och det gör att väldigt många svenskar kan njuta av låga kostnader för sina bolån för tillfället. Det är något som ger pengar över, men man ska givetvis inte glömma att spara en del av de pengarna i en buffert för den dagen boräntan går upp.
Privatlån påverkas också och det är rent allmänt billigt att låna. Det är ett bra läge att ta ett lån när reporäntan är låg men på samma vis som lånen påverkas kommer även sparkonton och liknande att påverkas åt andra hållet. Det är billigt att låna nu men nackdelen är att man inte får speciellt bra ränta på sina sparade pengar. De flesta sparkonton erbjuder som bäst några få procent i ränta och ibland en bra bit mindre.
Riksbanken har i dagsläget bestämt att det är bäst för landets ekonomi och inflationsnivån att hålla räntan på en låg nivå men det betyder inte att det inte kan ändras framöver. När detta händer och reporäntan börjar stiga blir det genast dyrare att ha lån, t ex bolån. Då är man glad att man sparat ihop en slant extra för de pengarna behövs när månadskostnaden skjuter i höjden.
Det är alltså klart att Sveriges centralbank har en ganska stor effekt på allas privatekonomi och man ska därför försöka hålla koll på vad de tycker och tänker om saker och ting och vara beredd på eventuella förändringar som påverkar hushållen. Även om de ibland tar beslut som känns i plånboken så får vi hoppas att dessa beslut är bra för Sveriges ekonomiska framtid.
D som i Dröjsmålsränta
Det händer nog nästan alla någon gång att man inte betalar en räkning eller skuld i tid. Det kan vara för att man missat en faktura, för att man inte hade råd att betala den just nu eller kanske för att man av något annat skäl inte vill betala den. Oavsett skälet kan en obetald räkning leda till en del bekymmer. Om man inte betalar brukar ärendet gå vidare till ett inkassobolag och sedan även till Kronofogden, men det är inte allt du behöver oroa dig för.
När du missar förfallodatum på en skuld, vare sig det är en räkning eller ett lån, kan det tänkas att du måste börja betala dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är en extra ränta som läggs på utöver din vanliga ränta ifall du har ett lån och ifall det handlar om en annan skuld, t ex en faktura, så börjar räntan ticka så fort du överskrider förfallodatumet.
Denna ränta kan vara ganska hög i många fall och det är inte något man är speciellt sugen på att betala. Ett väldigt bra tips är därför att vara väldigt noga med sina skulder och se till att ordna upp dem ordentligt och att betala in saker i tid. När man har en dålig ekonomi kan det ibland vara tufft att betala alla sina skulder och ibland kommer man på efterkälken och det man ska tänka på är att det ofta snabbt bygger på med ännu större skulder om man kommer efter med sina betalningar.
Av detta skälet är det viktigt att försöka ha så bra koll på sina utgifter som möjligt så att man inte missar att betala in skulder på grund av slarv och ifall man känner att man inte har råd så måste man börja dra ner på sina kostnader innan man hamnar i ett sådant läge att man har skulder som man helt enkelt inte har råd att betala. Det blir då bara ännu dyrare på sikt.
Vanligen finns det även en förseningsavgift och kanske får du även en påminnelse att du missat din betalning och då kan det tillkomma en påminnelseavgift. Det finns alltså en hel del kostnader förknippade med att inte betala dina skulder i tid. För den som har dåligt med pengar och som kanske har låtit bli att betala av det skälet är det ju inte speciellt kul att det tillkommer så många ytterligare kostnader, men det är tyvärr så det fungerar.