2016 - En ekonomisk överblick / sammanfattning

Kategori: Privatekonomi

Publicerat den 29 december 2016

Nu när 2016 går mot sitt slut känns det rätt att sammanfatta året genom att gå igenom olika viktiga händelser som har påverkat vår ekonomi och kanske diskutera på vilket sätt saker och ting har påverkat oss. Jag skulle säga att det har hänt riktigt många stora saker under året så det kan bli intressant att gå igenom dessa händelser och analysera dem.

Nu när 2016 går mot sitt slut känns det rätt att sammanfatta året genom att gå igenom olika viktiga händelser som har påverkat vår ekonomi och kanske diskutera på vilket sätt saker och ting har påverkat oss. Jag skulle säga att det har hänt riktigt många stora saker under året så det kan bli intressant att gå igenom dessa händelser och analysera dem.

Året som gått har definierats av allmän ekonomisk ovisshet, terror och flyktingströmmar, en svagare börs (framför allt den svenska) och flertalet oväntade valresultat. Under 2015 bidrog flertalet händelser till att Sveriges och Europas ekonomier var lite svängiga – t ex Greklandskrisen och dålig ekonomi i flera andra EU-länder. I år har det handlat om att återhämta sig från dessa dåliga tider och det har gått åt rätt håll, men inte i allt för snabb takt.

Även om det har sett ljusare ut så har det ändå varit lite osäkert hur framtiden ser ut och därför har det varit en ganska försiktig återhämtning. I Sverige har vi behållit en väldigt låg reporänta just för att Riksbanken har varit oroliga över den ekonomiska ovissheten och för att inflationen av olika skäl har stigit långsammare än man hade hoppats på.

Val med oväntade utgångar

Olika händelser under året har också satt sina spår och de saker som har haft (eller som man åtminstone har trott skulle ha) störst ekonomisk påverkan är Brexit och Trumps vinst i USA:s presidentval. Dock har det i båda fallen varit så att man har förutspått att det ska bli en väldigt stor och mestadels negativ påverkan ifall det blir ett visst utfall – som att Storbritannien beslutar sig för att lämna EU eller att Trump vinner valet – men att dessa effekter till stor del har uteblivit.

Många chockades av att britterna valde att rösta för att lämna EU och då kändes det som att det skulle leda till stora negativa effekter på Europas ekonomi, men de flesta sådana uteblev. Börserna påverkades inte direkt negativt, utöver på mycket kort sikt, och huvudsakligen gick det istället uppåt. I efterhand har känslan varit att det huvudsakligen är Storbritannien själva som skadas av att lämna EU.

Det var en liknande situation med Donald Trump. Inför valet kändes det som att allt skulle bli hemskt ifall Trump vann men när han faktiskt gjorde det så visade det sig att börserna klarade sig bra. Till och med så pass bra att det började gå väldigt bra för USA och till följd av detta även för andra börser runt om i världen. Än så länge har vi alltså inte direkt sett några allt för negativa konsekvenser av valets utgång men vi kan räkna med att en oberäknerlig man som Trump säkerligen med tiden gör saker som påverkar ekonomin negativt.

När det gäller Trump så pratar vi som sagt bara om en kortsiktig påverkan på världens ekonomier i form av börser och liknande. De flesta har nog åsikten att det var väldigt dåligt att Trump vann valet och det kan förmodligen också leda till ett antal dåliga saker under de kommande åren, men om man bara ser till 2016 (vilket ju var målet här) så kan man inte se så många ekonomiska effekter utöver hur börserna har gått. Just börserna har också agerat annorlunda än man hade kunnat tro då det har varit väldigt mycket uppåt sedan Trump vann.

Börsen 2016

Börsåret har inte varit så dåligt men den svenska börsen har helt klart varit lite seg. I början av året var det ganska mycket upp och ned och halvvägs in på året låg Stockholmsbörsen på ganska mycket minus. Dock har slutet av sommaren, hösten och framför allt vintern varit riktigt bra och det har gjort att vi arbetat oss tillbaka upp på plus. Just nu ser det ut som att vi slutar året med en helt ok utveckling totalt, så man kan ju inte klaga.

USA-börserna har gått riktigt bra även om även de började året lite sämre. De började dock återhämta sig klart tidigare än Stockholmsbörsen och framför allt Dow Jones har fått en rejäl skjuts nu i slutet av året efter att Trump vann presidentvalet. Det har av detta skäl varit riktigt bra att äga USA-fonder och de har haft en fin avkastning. Sverigefonderna har av samma skäl inte varit lika imponerande men tack vare en riktigt stark vinter har även de slutat på ett ganska bra resultat.

Under året har utvecklingen på SPP Aktiefond USA varit ca 22 % medan SPP Aktiefond Sverige ligger på knappt 11 %. Båda dessa fonder är indexfonder som ska följa respektive lands börsindex. Det ska då sägas att båda fonderna har näst intill dubblat sin utveckling bara från mitten av november och fram till nu. Det visar att slutet av året verkligen har varit en fantastisk spurt och frågan är lite hur länge det dröjer innan vi får se en liten motreaktion till dessa stora uppgångar.

Utvecklingen i Europa rent allmänt har varit ganska svag under året och återspeglar den svenska börsen. Det har gått lite uppåt men inte på något speciellt imponerande sätt. Återigen är det framför allt i slutet av året som vi har sett en starkare uppgång. Fram till slutet av novemer låg de flesta Europafonder på ca 2 % utveckling men sedan har det stuckit iväg ytterligare ca 4 %. Det gör att vi hamnar på runt 6 % för de flesta stora indexfonder som rikar in sig på Europa.

I övriga delar av världen har det också hänt saker. Asien har gått lite sådär i år. Äger man Asienfonder så kan man dock med lite tur ändå ha lyckats få helt ok avkastning under året. På grund av ganska stora nedgångar i början av året har det totalt inte blivit någon speciellt bra avkastning på Japanbörsen, även om det  börjat återhämta sig ganska mycket under vintern. Kina har inte varit någon speciellt lyckad affär i år och Hong Kongbörsen  Hang Seng har t ex gått lite minus under året. Framför allt början och slutet av året har här varit dåligt.

Ryssland har gått riktigt bra i år och det återspeglas i de flesta Rysslandsfonder, vilka har gått upp 70 % och mer. Detta är ju givetvis en ganska osäker marknad med hög risk och förra året var t ex inte alls speciellt bra. Förra året slutade gansak mycket ned, så det var ett bra utgångsläge för att gå upp i år. Det har dock gått mer eller mindre spikrakt uppåt för Ryssland under året så man bör fundera på när det kan tänkas vända igen.

Specifika saker som påverkat vår privatekonomi

Här kommer lite blandade händelser och / eller mer allmänna saker som på ett eller annat vis påverkat svenskarnas ekonomi under året som gått.

Reporäntan fortsatt väldigt låg

Som jag nämnde tidigare så har Riksbanken fortsatt med en väldigt låg reporänta. Den har legat kvar på -0,50 % under hela året. Tanken hade året innan varit att räntan skulle börja höjas under året men redan i början av 2016 var man mer skeptisk. Under året har sedan räntan fått förbli oförändrad, mycket på grund av ekonomisk ovisshet runt om i världen och en dålig utveckling av inflationen.

En låg reporänta har gjort att det har varit väldigt billigt att låna, t ex att ta bolån. Detta har i sin tur lett till att bostadsmarkanden har varit väldigt het under året. Bostadspriserna har varit höga och efterfrågan stor. Eftersom det har varit så gynnsamt att låna pengar har även Riksbanken (och vissa andra) varit oroliga för svenskarnas skuldsättning och därför har man även diskuterat och infört en del regler för att stävja detta lite.

Amorteringskrav på bolån

I somras infördes amorteringskravet på bolån vars uppdrag är att göra så att svenskarna inte lånar allt för mycket pengar i förhållande till sin inkomst. Amorteringskravet går ut på att alla nya bolån måste amorteras med minst 2 % årligen för belåningsgrad ner till 75 % och därefter med minst 1 % årligen ner till 50 %. Efter detta kan man välja att inte amortera på sitt lån, men det rekommenderas givetvis.

Amorteringskravet verkar ha haft en viss effekt men har inte direkt gjort några stora saker. Vi köper fortfarande bostäder för fullt. Det har även talats om att införa ett skuldkvotstak som begränsar hur mycket man kan låna utifrån sin inkomst, vilket också flera storbanker har infört på eget bevåg även om det inte finns något sådant krav ännu.

Det återstår att se hur bra effekten blir med detta ytterligare krav men det verkar som att den största efffekten blir  att unga och de som tidigare inte har ägt en egen bostad får det svårare att köpa en bostad. De har ofta mindre pengar att röra sig med och har svårt att konkurrera med andra köpare som inte har samma begränsningar. Detta blir extra tydligt i större städer.

Slutet för gammalt pensionssparande

Under flera år har man jobbat på att ta bort skatteavdragen för privat pensionssparande, där man kunde dra av upp till 12 000 kr årligen tidigare. Förra året fanns det fortfarande kvar ett minimalt avdrag på 1 800 kr men 2016 var detta avdrag alltså helt borttaget. Redan förra året blev det alltså en stor skillnad i hur man hanterar sitt pensionssparande men det är nog bra att ta upp detta även i år.

Utan avdraget så är det inte längre någon vits att spara i en privat pensionsförsäkring eller IPS då det blir dubbel beskattning på pengarna. Det man istället ska göra är att lägga sitt pensionssparande på ett Investeringssparkonto (ISK) eller möjligen en kapitalförsäkring. ISK är ett smidigt sätt att spara då det är ett konto för både aktier och fonder och man kan fritt byta utan att behöva krångla med att deklarera vinst och förlust osv.

Det dras istället skatt på en schablonintäkt som beräknas beroende på hur mycket pengar som finns på ditt ISK och dina insättningar etc. Skatten är riktigt låg just nu tack vare allmänt låga räntenivåer. Det gör att du inte behöver speciellt hög avkastning på dina aktier och fonder för att gå plus på ditt sparande.

Det viktigaste är att man slutar betala in pengar på sitt gamla pensionssparande i pensionsförsäkring och IPS då det som sagt blir dubbelbeskattning på dessa pengar nu när skatteavdraget är borta. Om du fortfarande har sparat pengar här bör du se över ditt privata pensionssparande och byta till ett bättre alternativ.

ID-kapningar och bluffar vanligare

Det har tyvärr blivit allt vanligare med både bluffar som försöker lura av dig dina pengar och ID-kapningar som ofta leder till att du förlorar både pengar, kreditvärdighet och mycket tid och kraft. Såna här saker är givetvis mycket tråkiga att råka ut för och det är viktigt att göra vad man kan för att skydda sig. Grundläggande är att man alltid är försiktig med sina personuppgifter, bankuppgifter, kortuppgifter och liknande.

Olika typer av bluffar kan man ofta skydda sig mot genom att vara uppmärksam. Ofta handlar det om mail som ser ut att komma från t ex Telia, PayPal eller din Internetbank och då får du granska mailet ordentligt med skeptisk inställning. Klicka inte på länkar i mail utan gå direkt till webbsidan via din webbläsare. Lånbluffar är också vanliga men där ska man tänka på att inga lån är orimligt billiga och du ska inte heller någonsin betala in pengar i förväg för att få ditt lån. Om långivaren kräver detta ska du låta bli. Att långivaren är från ett annat land än Sverige är ofta också en varningssignal.

ID-kapningar kan man skydda sig emot genom att t ex spärra obehörig adressändring hos Skatteverket och man kan skaffa en försäkring mot ID-kapning som hjälper till om man skulle råka ut för en kapning och även ersätter förluster som uppstår pga ID-kapning. Om man misstänker att man har råkat ut för en ID-kapning kan man också spärra sitt personnummer hos kreditupplysningsföretag och på andra ställen så som hos långivare.

Tankar om 2017

Hur nästa år kommer att se ut får vi helt enkelt vänta och se. Det är ganska troligt att vi får en fortsatt mycket låg räntenivå med tanke på att Riksbanken har en väldigt försiktig prognos där med höjning av räntan först under 2018 och en ränta som troligen inte kommer över nollan förrän i slutet av 2019. Dock är detta endast prognoser och något som kan ändras, t ex på grund av Donald Trump. Ifall Trump kör på en väldigt aggressiv ekonomisk politik kan detta få effekten att USA höjer räntan och då kan även vi i Sverige följa efter, och då rubbas den gamla planen.

Vidare så kan det även tänkas bli Trumps år av andra skäl. Han har visat på en väldigt nationalistisk syn och verkar vilja fokusera mer på det egna landet än att göra affärer med oss andra, vilket kan få konsekvenser för världens ekonomi och för Sverige också. Vi har många företag som exporterar till USA. Dessutom kan olika utspel från Trumps sida leda till osäkerhet och nedgångar på börsen och det påverkar helt klart oss. Våra aktier och fonder kan gå upp eller ner bara på grund av USA:s presidents agerande.

I övrigt hoppas jag på en hyfsat stabil börs och att vi slipper några allt för otäcka överraskningar i form av terrordåd, ekonomiska kriser eller liknande. Ett lite lugnare år vore välkommet tycker jag. Förhoppningsvis blir bostadsmarknaden lite svalare så att man kan att köpa en lägenhet till vettigt pris. Olika åtgärder så som amorteringskrav och skuldkvotstak är tänkta att minska svenskarnas skuldsättning och har då framför allt effekt på bolånen, så det kanske kan bli aktuellt.