Nytt räntebesked - Riksbanken justerar ner ränteprognosen

Kategori: Nyheter

Publicerat den 27 oktober 2016

Igår beslutade Riksbaken återigen om reporäntan och beslutet blev att ha kvar räntan på samma nivå, alltså -0,5 procent. Det intressanta är framför allt att de nu har en försiktigare syn på inflationen och verkar vara beredda på att sänka räntan ytterligare vid behov. Prognosen för reporäntan har även justerats en del, så vi kan kanske förvänta oss en lägre ränta under en lite längre tid.

Riksbanken säger vid varje räntebesked att Sveriges ekonomi ser starkare och starkare ut och att inflationen är på rätt väg MEN att den inte är stark nog ännu och att man måste jobba med att lotsa den i rätt riktning. Resultatet för de senaste räntebeskeden har varit att de har behållit reporäntan på samma nivå som tidigare. Nu har de gått ett litet steg längre och säger att inflationen har ökat i sämre takt än väntat och att det kommer ta längre tid att uppnå den önskade nivån på 2 procents inflation.

Resultatet av detta är att Riksbanken till att börja med behåller räntan på -0,5 procent, vilket kanske i sig inte var så oväntat. Dock säger de även att det är en klar möjlighet att de måste sänka räntan ytterligare och att det kommer ta längre tid innan man kan börja höja räntan igen. Prognosen för fjärde kvartalet 2016 säger att reporäntan kan hamna lite lägre än den är nu och man kan alltså sänka den till -0,52 procent istället för att låta den vara kvar som den är.

På lite längre sikt verkar det också ha blivit förändringar. Riksbankens gamla prognos gällande inflationen har blivit lite rubbad på grund av att det varit en del osäkerhet de senaste månaderna. Inflationen har dämpats lite och därför har man blivit mer osäker på hur väl den gamla prognosen kommer att hålla och ifall det verkligen kommer att gå så snabbt som man har hoppats på. All denna osäkerhet har lett till att Riksbanken har gjort en del omvärderingar och det gör framför allt att prognosen för reporäntan har ändrats.

Nu ser det ut som att det kan ta ännu längre tid innan räntan börjar höjas och att vi dessutom kan få se några sänkningar av räntan innan dess. Den gamla prognosen för fjärde kvartalet 2017, alltså om ca ett år, trodde på en räntenivå runt -0,32 procent men detta har nu justerats till att vara -0,56 procent. Det är ju en lägre ränta än vi har idag, så det kan klart sägas vara en ganska stor ändring och åt "fel" håll om man så vill.

Den justerade prognosen säger att reporäntan troligen inte kommer att börja höjas förrän i början av 2018 och då kommer det kanske ändå inte gå i någon rasande takt. Prognosen för fjärde kvartalet 2018 sa tidigare att vi skulle ha en plusränta till slut, någonstans runt 0,19 procent. Nu säger prognosen istället att räntan ligger på -0,15 procent vid den tidpunkten. Det är alltså en hyfsat stor justering nedåt, som speglar Riksbankens tvekan på inflationen.

Som vanligt ska sägas att detta endast är prognoser och att saker kan hända som helt ändrar på läget. Förra räntebeskedet hade man ju t ex en klart annorlunda bild än man har nu, vilket tydligt visar att det kan hända mycket på bara några månader och att detta kan få stor betydelse för vad Riksbanken gör och hur deras prognos ser ut. Det troliga är att vi kommer att ha en riktigt låg räntenivå under ett par år till, men kom ihåg att saker kan förändras och att prognosen kan ändras.

Vad är det som får Riksbanken att ändra sig?

Senaste penningpolitiska mötet hade Riksbanken en mer positiv syn på inflationen och på reporäntans prognos. Visst har de alltid varit ganska försiktiga och hellre behållit en låg reporänta istället för att höja för tidigt osv, men samtidigt så kan detta ändå sägas vara en markant justering åt det pessimistiska hållet. Det verkar som att de senaste månaderna har bjudit på saker som gjort att Riksbanken nu är mer rädda för hur det ska för inflationen framöver.

I sitt pressmeddelande säger de att omvärlden hämtar sig från de ekonomiska oroligheterna i ganska långsam takt. Kanske har det gått långammare än vad Riksbanken har hoppats på. Det verkar tuffa på men man har inte sett den förbättring i den takt man har velat se helt enkelt. Samtidigt säger de att inflationen har tuffat på ganska bra också och att Sverige i sig har fått en starkare ekonomi med bra BNP-tillväxt och fallande arbetslöshet.

Dock verkar det som att de senaste månaderna har bjudit på en dämpad inflation och en sämre uppgång än väntat, vilket har fått dem att bli oroliga för hur inflationsmålen kommer att uppnås. Denna oro verkar vara det stora skälet till att de nu har valt att justera sin prognos med så pass mycket och att de även varnar för att reporäntan helt klart kan sänkas om man ser minsta behov av det. De lägger stor vikt vid att inflationen ska fortsätta uppåt i en jämn takt och är beredda att utföra åtgärder för att främja detta. Riksbanken kallar det som vanligt att det kan krävas en mycket "expansiv" penningpolitik och att de är beredda att använda sig av detta.

Rädda för svenskarnas skuldsättning

Samtidigt som det pratas om att hålla räntorna låga en längre period och att kanske till och med sänka dem ytterligare så finns det också en viss oroa för att den låga räntenivån ska göra att folk lånar ovanligt mycket pengar och bygger på sin skuldsättning. Riksbanken och Stefan Ingves är helt klart oroliga för detta och avslutar sitt presssmeddelande med att de har detta i åtanke och att det kan krävas en del riktade åtgärder för att hantera den risken.

Vad som menas lite mer konkret är att de vill fortsätta i samma bana som de redan har gjort när det gäller nya regler som begränsar svenskarnas möjligheter att låna pengar, huvudsakligen till bostad. Det första exemplet på detta var amorteringskravet, som säger att det är obligatoriskt att amortera på nya bolån ner till 50 procent belåningsgrad. Nästa förslag som varit aktuellt har varit det här med skuldkvotstak, som ju är en maxgräns för hur mycket man kan låna totalt i förhållande till sin inkomst.

Just skuldkvotstaket har ännu inte blivit en allmän regel men det har faktiskt snappats upp av några av våra storbanker. T ex har SEB och Swedbank infört egna varianter av skuldkvotstak där du som mest kan låna 500 procent av din inkomst före skatt. Det är en ganska snäll version av skuldkvotstak men det är ändå en begränsning. Om det kommer en regel för detta som ska gälla alla i framtiden kan den eventuellt vara hårdare än så.

Vad som eventuellt skulle kunna komma utöver detta är svårt att säga. Det har talats lite om att sänka ränteavdraget så att man inte kan göra lika stort skatteavdrag på sina räntekostnader. Detta skulle givetvis påverka en del men är också ett lite tråkigt sätt att hantera situationen då man inte bara begränsar folks möjlighet att låna (vilket ju är meningen) utan dessutom tar bort ett skatteavdrag som ger oss lite mer pengar över varje månad. Det är svårt att godkänna en åtgärd som rakt av snor pengar från varje vanlig svensk som äger en bostad.