Investera försiktigt - Ovisshet i svensk ekonomi

Kategori: Investering

Publicerat den 08 november 2019

Sverige och världen befinner sig i en väldigt annorlunda ekonomisk situation som vi inte upplevt tidigare. Dagens norm i västvärlden är idag minusränta för att stimulera ekonomier, vilket också bidrar till en försvagning av valutor, samt i viss mån ökad inflation. Det är en pågående trend som stegvis har normaliserats, alltjämt som situationens ovisshet föranleder många frågetecken om en oviss framtid.

Penningpolitik och minusränta

Efter finanskrisen 2007 började stora delar av västvärlden införa minusränta för att stimulera den inhemska ekonomin och undvika en djup lågkonjunktur. Den önskade effekten blev märkbar, och den billiga krediten har till stor del bidragit med ekonomisk tillväxt i form av:

• Kraftig tillväxt inom fastighets- och aktiemarknad

• Försvagade valutor (för- och nackdelar)

• Generellt låg arbetslöshet

• Inflation under kontroll

• Återupprättat förtroende för finansmarknaden

Den ekonomiska tillväxten håller dock på att mattas av och en potentiell lågkonjunktur väntar runt hörnet. Det är betydligt svårare att dämpa en lågkonjunktur med befintlig minusränta, då möjligheten att stimulera landets ekonomi genom att sänka räntan uteblir. Vilket skapar vissa frågetecken för detta outforskade scenario.

Förhoppningsvis vet Riksbanken och politikerna vad de gör. Alltså, att de fortsättningsvis upprätthåller ett stabilt ekonomiskt klimat, som är långsiktig hållbart och främjar Sveriges medborgare.

Den penningpolitik som är aktuell just nu gynnar framförallt fasta tillgångar som aktier och fastigheter. Detta samtidigt som övriga delar av samhället har inte upplevt samma positiva utveckling. Denna ojämna resursöverföring har resulterat i att stora delar av samhället upplever stora påfrestningar, exempelvis:

• Vårdomsorg

• Skola

• Pensioner

• Äldrevård

• Polis

Investera objektivt – inte känslomässigt

De finansiella marknadernas upp- och nedgångar är till viss del en reflektion av offentlighetens känsloyttringar. Framförallt under extrem volatilitet när girighet eller panik påverkar människans beslutsfattande till känslomässigt agerande. Det är dock aldrig bra att styras av känslor när man tar beslut angående investeringar på t ex börsen. Det är istället viktigt att man har en klar strategi att följa. Att man på förhand vet hur man ska agera i olika situationer så man inte dras med i marknadens extremer.

På detta vis kan man likna investeringar med spel (t ex poker, black jack eller lite vad som), där det också är viktigt att följa sina egna regler och att inte dras med av känslor eller att låta dem ta överhanden. Detta gäller både när det går väldigt bra och när det går dåligt. Man måste veta när man ska sluta och när man ska satsa mer, vilket inte går att avgöra utifrån magkänslan för ögonblicket.

En gemensam nämnare för framgång är att ha en väl genomtänkt strategi. Du måste se till att inte frångå din egen strategi när det hettar till, så att säga. Vilket kan vara extra viktigt under en osäker period som nu när det går väldigt bra för börsen, men att den samtidigt kan börja gå ner. Om du inte bara gillar aktier utan även ibland spelar på sport kan besöka Kritik.com för lite jämförelser osv.

Alternativa investeringar i en osäker marknad

Alternativa investering omfattar vanligtvis ett urval som inte har med aktiemarknad eller fastigheter att göra. Oavsett hur man normalt väljer att investera är det rekommenderat att sprida sina risker till andra investeringar med låg korrelation. 

• Guld brukar öka i värde när omvärlden visar sin instabila sida. Mycket vanligt att finansiella institutioner och regeringar/stater fyller på med guld som en diversifiering under politisk eller finansiell oro. Investering i guld kan dock innebära en relativt hög volatilitet.

• Investeringar som undviker exponering till den svenska kronan, eller ökar i värde om kronan faller.

• Räntefonder och skuldebrev utgivna av banker och företag med hög kreditvärdighet.

• Pengar i bankkonto, ett säkert alternativ i princip utan avkastning.

Inflation och KPI

Riksbanken har haft som avsikt att höja inflationen mot 2% men har haft svårt att nå den nivån trots minusränta. Enligt KPI (konsumentprisindex) så är inflationen relativt låg. Det intressanta är att det råder hög inflation inom vissa marknader, som exkluderas i den rådande mätningen av KPI. Dagens KPI speglar inte prisökningen på aktiemarknaden eller fastighetsmarknaden, vars värderingar har ökat väldigt mycket det senaste årtiondet. De anses globalt vara störande variabler och exkluderas.

Fastighetspriser och aktiemarknad har ökat i värde betydligt mycket mer än BNP och löner det senaste årtiondet och indikerar en stor obalans. Det är tydligt att den penningpolitik som genomförts har stimulerat bostadsmarknad och aktiemarknad betydligt mer än samhället i övrigt.

KPI kan således vara missvisande för verkligheten. Penningpolitik med minusränta skapar en resursöverföring där de som äger aktier, fastigheter och lån gynnas väldigt mycket. De har upplevt en markant värdeutveckling på sina tillgångar. Denna skeva fördelning av ekonomisk stimulans har givetvis sina problem och kan exempelvis öka klyftorna i samhället.

Det finns ekonomer som hävdar att vi är i en permanent “lågränte-ekonomi” och därmed ska vi förvänta oss betydligt högre nivåer på aktiemarknad och fastighetsmarknad. Medan andra ekonomer hävdar att bostadsmarknaden och aktiemarknaden är en bubbla som när som helst kan spricka, och att den kanske redan borde ha spruckit. Det är väldigt svårt att förutse tid och händelse i en marknad, men försiktighet är alltid en bra egenskap.

Vill du läsa lite mer om aktier kan du alltid besöka vår avdelning om detta, eller läsa våra blogginlägg om investeringar.