Högre skatt på ISK – hur påverkar det mig?
- Kategori: Investering
- Publicerat den 21 september 2017
Regeringen har lagt fram ett förslag om att skatten för Investeringssparkonto ska höjas. Höjningen innebär i praktiken att man använder statslåneräntan plus en procentenhet istället för att endast lägga på 0,75 procentenheter som det är just nu. Det innebär en markant höjning av skatten på långisktigt sparande. Vad innebär det för dig som privatperson?
Höjningen av skatten på ISK är en del av Vänsterpartiets krav på höjd skatt för de med högre inkomster och nu verkar det som att man vill få igenom förslaget. Eftersom de tycker att sparande i ISK och kapitalförsäkringar huvudsakligen gynnar dem som har mycket sparande och inkomster av kapital vill de höja skatterna. Att de siktar in sig på ISK verkar bero på att de inte fick igenom sina andra försök att höja skatterna t ex genom höjd brytpunkt för statlig skatt och ändrade 3:12-regler.
Skatten på ISK är annorlunda jämfört med på vanliga fondkonton där man har 30 % vinstskatt när man säljer något. På ett ISK har man istället en schablonskatt som räknas ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter. Förslaget innebär att man istället ska multiplicera med statslåneräntan plus 1 procentenhet, vilket är 0,25 procentenheter mer än tidigare.
Eftersom man endast har ökat en del i uträkningen av skatten så kan man inte på rak arm säga hur stor skillnad det gör, utan man måste först räkna lite på det. Men rent konkret skulle höjningen kunna innebära en skatteökning med runt 20 % på ett år, vilket är ganska mycket. Det tråkiga med det här förslaget är att det inte alls bara drabbar de ”rika” utan i princip alla som vill försöka få till lite långsiktigt privat sparande.
Vad är ett Investeringssparkonto och hur funkar det?
Efter att de gamla alternativen för privat pensionssparande – privata pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) – i princip avskaffats genom att avdragsrätten till dem har upphört så är istället Investeringssparkontot (ISK) det nya huvudalternativet. Tanken med ISK är att det ska vara ett modernt och smidigt alternativ för dem som vill pensionsspara eller ha någon typ av långsiktigt sparande privat.
Ett ISK är ett samlingskonto med vilket du kan köpa och äga t ex aktier och fonder. Det finns en del viktiga skillander mellan ett sådant konto och ett vanligt aktie- eller fondkonto. I vanliga fall ska man alltid deklarera försäljningar och sedan betala 30 % skatt på vinsten när man har sålt en post. Med ett ISK slipper man detta då man istället har en schablonskatt som beräknas utifrån värdet på kontot delat på hela året osv.
Detta innebär för det första att man inte har 30 % vinstskatt utan istället skattar på annat vis. Schablonskatten beräknas som tidigare sagts utifrån statslåneräntan (vilken kan variera upp och ner beroende på ränteläget). Just nu är räntan allmänt väldigt låg och det har lett till att även statslåneräntan är låg. Det innebär i sin tur att även räntan på ISK är förhållandevis låg och ligger just nu fast på den nedre gränsen på 1,25 procent. Därmed så tjänar man i de flesta fall på att ha sina investeringar på ett ISK istället för ett vanligt fondkonto.
Den andra fördelen är att man slipper hålla på och krångla med deklarationen. Det går nämligen bra att köpa och sälja aktier och fonder etc på ett ISK fritt utan att man behöver deklarera detta. Det funkar just eftersom man ändå inte betalar en skatt per transaktion utan ett schablonbelopp på hela sparandet. Resultatet blir att det är riktigt enkelt att sköta sitt sparande på ett ISK och man kan fritt byta fonder osv utan att det blir extra jobb.
Något man ska komma ihåg är att man inte kan kvitta förluster mot vinster på samma vis som man kan på ett vanligt fondkonto. Där kan man sälja en post med vinst och en annan med förlust och kvitta dessa mot varandra för att minska vinsten. I ett ISK funkar det inte så eftersom man inte bryr sig om vinsten på samma vis. Du kan inte kvitta men har istället en allmänt lägre skatt.
Höjning av skatten ett mindre bra alternativ
Vänsterpartiet har hela tiden velat höja skatterna för de som har lite mer pengar men har inte riktigt lyckats få igenom sina höjningar. Nu ger de sig på ISK för att kunna få till en av sina skattehöjningar. Det tråkiga är att resultatet blir att de, vare sig det är tanken eller ej, straffar långsiktigt sparande.
I dagsläget premieras lån och skuldsättning då vi har väldigt låga räntor. Att samtidigt även höja skatten på långsiktigt sparande är som att säga att vi ska låna pengar, inte spara. Men detta är givetvis inte någon bra tanke. Att spara är väldigt bra, förmodligen det viktigaste man kan göra för att bättra på sin ekonomi. Så det känns tråkigt att man vill slå undan benen för detta.
Tanken som Vänsterpariet har är att försöka komma åt de som har mest inkomst av kapital, de som har mycket pengar i investeringar och tjänar på detta. Visst kan man säga att höjd skatt på ISK påverkar dem men det påverkar även alla andra vanliga sparare. Alla som har ett privat pensionssparande eller försöker spara ihop till något lite längre fram så som en ny bostad. För dem som sparar till pensionen kan skattehöjningen göra flera månadslöner i skillnad på sikt.
Som vi redan har sett så skulle höjningen av skatten bli hyfsat stor, kanske runt 20 % i reda pengar. Så det inte en obetydlig höjning. Tanken med ISK är att det ska vara en enkel och bra plattform för sparande, speciellt för dem som vill ha ett privat pensionssparande. När man har avskaffat IPS och privata pensionsförsäkringar så behövs det ett vettigt alternativ och det är ISK som har lagts fram som ersättningen.
Om det ska vara så behöver man dock även låta ISK vara ett bra och rimligt alternativ, utan att vara på och höja skatten. Det är tråkigt att Vänsterpartiets tjurighet, att de ska få igenom någon typ av skattehöjningar, ska gå ut över långsiktigt sparande som ju är en mycket bra grej. Sparande är som sagt grunden till en sund ekonomi och borde premieras snarare än att straffas. Skuldsättning är väl det som borde straffas istället, då det bara leder till osäkerhet och eventuella ekonomiska problem.