Sök på sidan

Visa undermenyn (klicka)

Dölj undermenyn (klicka)

När räntehöjningen kommer

Tiden med riktigt låg ränta kommer att ta slut förr eller senare. Det är något vi kan vara säkra på. Frågan är bara när och vad som händer med räntan när den väl börjar gå upp. Visst har det varit trevligt att ha billiga bolån under ett antal år men det finns både för- och nackdelar med en så låg räntenivå. Nu kan räntan vara på väg upp och det är viktigt att vi har koll på vad detta innebär.

Riksbanken har haft minusränta på reporäntan länge nu och detta var egentligen bara en krisåtgärd för att lösa tillfälliga problem. Dock har denna rekordlåga ränta bestått klart längre än man kunde tänka sig. Även om det verkar som att Riksbanken har tagit det väldigt lugnt och hållit räntan nere längre än väntat så finns det en gräns för allting. Det troliga är att den gränsen börjar närma sig nu för räntan.

Snart går räntan upp

USA:s centralbank Federal Reserve System, vanligen kallad Fed, har höjt räntan ett antal gånger under de senaste åren. Hela åtta gånger sedan 2015 har de gjort höjningar. Vad som händer i USA, som har en position där de påverkar hela omvärlden, är klart kopplat till Sverige och varje gång Fed höjer räntan så blir det lite troligare att även Riksbanken börjar se över höjningar.

Senast det var ett penningpolitiskt möte (den 6 september) lämnades reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Då sade man dock att den svenska konjunkturen är stark och att inflationen håller sig runt målet på 2 procent, vilket är bra indikationer. Det innebär att man känner att det inte krävs lika mycket stöd från Riksbanken med penningpolitiska åtgärder, som att hålla räntan nere.

De sa då att de vill behålla räntan oförändrad även nästa möte i oktober men är sedan öppna för att börja höja den sakta från och med december eller kanske februari nästa år. Prognosen för räntan som de har delat med sig av säger att räntan kan vara tillbaka runt nollan i tredje kvartalet 2019.

Det har alltså i princip varit höjningar på väg sedan tidigare men när Fed höjer räntan i USA så kan det skapa en del tryck även på Riksbanken, att inte vara för sega med att höja i Sverige. Det var redan detta penningpolitiska möte ett par personer som ville se tidigare höjningar. Vice riksbankschef Martin Flodén ville ha en ränteprognos som visade på en höjning av räntan i oktober medan Henry Ohlsson hade velat höja räntan till -0,25 redan vid detta möte i september. Detta tyder klart på att saker är på väg att hända.

Vad innebär räntehöjningar?

En viktig fråga är vad räntehöjningar från Riksbanken faktiskt skulle innebära. Vad händer med mig och min ekonomi om räntan går upp? Även om en höjning skulle komma så innebär det inte så stora förändringar på kort sikt. 0,25 procent är inte så mycket så det blir inga större skillnader i plånboken direkt. Men på sikt när räntan går upp mer så påverkar det givetvis oss alla.

Den största skillnaden när reporäntan går upp är att räntan på lån också går upp. Om den går upp lika mycket eller mer är inte helt säkert då bankerna gör sina egna val, men någonstans runt samma höjning får man räkna med. Med tanke på att det finns en prognos som går ut på att höja räntan hyfsat mycket på sikt så kommer det även bli märkbart på lite längre sikt. T ex säger Riksbankens prognos att reporäntan ska vara 1,09 procent i slutet på 2021. Detta är en ökning med ca 1,5 procent från dagens nivåer.

Det låter kanske inte så mycket med 1,5 procent men för framför allt bolån är varje tiondels procent viktig, med tanke på lånets storlek. Med tanke på att snitträntan på bolån idag ligger runt 1,5 procent så skulle en uppgång med lika mycket göra att boräntan hamnar på runt 3 procent. Det är en fördubbling, vilket också skulle innebära dubbelt så hög räntekostnad.

Om du har ett bolån på 2,5 miljoner kronor och med en ränta på 1,5 procent så betalar du idag någonstans runt 3 125 kr per månad i räntekostnad. Med en ränta på 3 procent så betalar du istället det dubbla, 6 250 kr. För en privatekonomi med lite mer begränsade marginaler är detta inte en obetydlig skillnad. Det är ytterligare 3 000 kr som ska ut varje månad.

Man kan även tänka sig att räntan på bolån på sikt kan gå en bit över 3 procent och hamna på t ex 5 eller till och med 6 procent. Om räntan skulle gå så högt som 6 procent skulle månadskostnaden för samma bolån bli 12 500 kr bara för räntan. Till detta kan det tillkomma amorteringar osv. Även om det inte är så troligt att räntan hamnar på 6 procent på länge eller om den ens hamnar där alls så finns alltid risken, vilket man ska tänka på. Den har varit så hög förr, för inte längre sedan än 2008.

Med tanke på att det kan handla om stora skillnaden i räntekostnader och att långt ifrån alla har stora marginaler i sin ekonomi så kan alltså räntehöjningar verkligen påverka vår privatekonomi på ett markant sätt. Det är säkerligen många som inte skulle ha råd med en ränta upp mot 6 procent och som då skulle behöva hitta ett billigare boende. Av detta skäl är det viktigt att man planerar framåt.

Vad man kan göra för att förbereda sig

Det sista man vill är att räntehöjningarna ska komma som en chock och att man plötsligt har högre utgifter än man har råd med. Det är givetvis en mycket dålig situation och därför är det bra att tänka igenom vad man kan göra för att undvika detta och hur man kan klara sig trots högre räntor.

Binda räntan på bolånet

Ett klassiskt recept för att försäkra sig om att man klarar sina boendekostnader är att helt enkelt binda räntan. För er som inte har så bra koll på vad detta innebär så är det helt enkelt så att banken erbjuder en så kallad rörlig ränta (som egentligen är bunden den också men bara på tre månader) och sen olika fasta räntor för 1, 2, 3 och 5 år osv. De räntorna blir då exakt samma under hela bindningstiden.

Nackdelen är att de bundna räntorna ofta är lite högre än den rörliga räntan. Detta för att det finns ett visst mått av osäkerhet och för att bankerna även väger in hur räntan kan komma att röra sig i framtiden när de sätter nivåerna på de fasta räntorna. Om det är troligt att räntan kommer att gå upp till 4 procent inom ett år så kommer den fasta räntan med 1 års bindningstid givetvis återspegla det.

I vanliga fall brukar man säga att rörlig räntan på sikt är lägre än den bundna och att man sparar pengar på att välja rörlig ränta. Detta innebär dock också att man kommer att vara med i alla uppgångar och nedgångar och även få uppleva de där höga räntorna när de väl kommer. Detta funkar fint om man har goda marginaler i sin ekonomi men funkar klart sämre då man har små marginaler och precis får det att gå ihop.

Den som har tight budget och inte så mycket pengar över kan med fördel överväga bunden ränta på bolånet. Då vet man exakt hur mycket man ska betala varje månad under bindningstiden, man får inga negativa överraskningar och man kan göra en budget som bygger på dessa utgifter. Du får då kanske inte det billigaste lånet totalt men du slipper den onödiga risken och vet att du har råd att bo kvar åtminstone under den tid som räntan är bunden.

Planera din boendekostnad med större marginaler

Ett sätt att förbereda sig för högre ränta är att se till att inte ha för höga boendekostnader och att ha större marginaler i sin ekonomi. Den som får mycket pengar över varje månad och kan spara mycket kommer givetvis också att ha klart lättare att klara av räntehöjningar.

För att det ska lyckas är steg ett att välja en bostad som har ett rimligt pris och som slutligen landar i en rimlig månadskostnad. Månadskostnaden beror givetvis på hur mycket du betalar när du köper ett hus eller bostadsrätt. Ju dyrare bostad ju mer betalar du i ränta. Ju mer måste du också amortera. Även om amorteringen i sig är att räkna som ett sparande så är det också ett tvingande sparande och pengar som du måste punga ut varje månad.

Det innebär en högre totalsumma som ska betalas ut. Om du bor i bostadsrätt ska du där även räkna in t ex avgiften till föreningen och ett hus kan ha samfällighetsavgifter osv. De totala kostnaderna för sådant bör givetvis vara rimliga och att du får hyfsat mycket pengar över varje månad. Ju mindre du får över ju större är risken att du får problem om räntan går upp.

Av just detta skäl brukar bankerna vara hårda när de kalkylerar på hur mycket du kan få låna hos dem. De brukar ha en kalkylränta på upp mot 7 procent till och med. Det innebär att det tycker att du ska kunna klara din ekonomi även om räntan skulle nå 7 procent. Det är inte allt för troligt men om det skulle hända är det bra att veta att man klarar sig.

Tyvärr är det många som inte har så stora marginaler och som skulle ha problem om räntan gick upp till t ex 6 procent. Det är inte heller så konstigt då det blir en väldigt stor ökning av kostnaderna. I vårt exempel tidigare så skulle t ex ett lån på 2,5 miljoner innebära en räntekostnad på 12 500 kr om räntan landar på 6 procent.

Det är nog många som skulle få problem att betala så mycket i ränta. Vissa grupper är givetvis extra utsatta, t ex ensamstående som måste stå för hela inkomsten själva plus en del andra grupper. Visst kanske det inte alltid är rimligt att man planerar för varje extrema scenario men det gäller att man ser till att ha ganska bra marginaler i sin ekonomi.

Köp alltså inte en allt för dyr bostad utan tänk framåt och välj något som du har råd med inte bara nu utan även om räntan skulle gå upp ett antal procent. Det är bättre att vara på den säkra sidan och att ha marginalerna på sin sida i privatekonomin. Ju mer du kan spara när räntan är låg ju bättre är det dessutom.

Skydda din ekonomi genom att förbereda dig inför räntehöjningar

Lägg undan pengar till en räntebuffert

Som jag precis nämnde så är det en väldigt god idé att spara pengar när man har möjlighet. Om man väljer rörlig ränta på sina bolån så är man känslig för upp- och nedgångar och då ska man tänka på några saker.

När räntan är låg så tjänar man på detta om man har valt rörlig ränta, då får man njuta av dess fördelar. I detta läge ska man då också utnyttja den låga räntan för att spara pengar. Just nu är boräntan på väldigt låga nivåer och eftersom det är så bra så bör du även kunna spara extra mycket pengar (med tanke på att du ju givetvis har räknat med att klara klart högre räntenivåer om du måste).

Du bör då se till att en del sparande går till en så kallad räntebuffert, vilket är sparpengar som helt och hållet öronmärks för framtida räntehöjningar. Det ska vara en slags säkerhet den dagen räntan går upp rejält och ditt bolån blir dyrare. Då kan du ta pengar från denna buffert om du av något skäl märker att du har problem med att klara räntekostnaderna inom din vanliga månadsbudget.

Givetvis har du som mål att alltid ha råd med bolånet inom din vanliga budget, men om du känner att det börjar bli så pass hög ränta att det börjar bli jobbigt så har du då en extra fond med pengar som kan användas som stöd. Då minskar risken att du får ekonomiska problem och du kan hålla ut tills räntan förhoppningsvis går ner lite igen.

En sådan buffert är bra för alla som äger sin bostad och har lån men det är något som rekommenderas framför allt för dem som har rörlig ränta på lånen och som då påverkas mer av räntehöjningar. Har man bundit räntan så är man mer säker då man kommer att få behålla samma ränta tills bindningstiden går ut. Dock finns det ju alltid en risk att man får en räntechock den dagen bindningstiden faktiskt är slut, om ränteläget är klart högre då än när man band upp räntan. Därför skadar det inte att ha ett sparande som går till en räntebuffert eller åtminstone en allmän buffert, som kan användas om det blir kris.

En sista sak att fundera på är hur man ska “förvara” sina buffertpengar. När räntan är så låg som den är nu är det ingen ränta alls på sparkontot på din vanliga bank och då får man ingen avkastning alls. Det är inte super.

Fundera över när du kan tänkas behöva dina buffertpengar och om det är lite längre bort kan du antingen ha dem på ett sparkonto med bättre ränta på en nischad bank eller investera dem i t ex indexfonder. Detta är alternativ med lite längre sparhorisont så om du tror dig behöva använda bufferten snart bör du behålla pengarna på vanliga kontot. På längre sikt kan du få klart bättre avkastning genom att investera pengarna.

Amortera på bolånet

Att lägga pengar på att spara ihop en buffert är bra men en annan bra sak är att amortera. Att betala av på lån är i princip ett sparande och en investering. Pengarna som du använder för att betala av på ett lån försvinner inte utan går till att göra lånet mindre. Det gör att den dag du t ex säljer din bostad så blir det ett mindre bolån att lösa och du får ut mer pengar.

Dessutom får du betala mindre i ränta ju mindre lånet är och därför tjänar du på att amortera. Ju högre räntan är ju mer tjänar du på att amortera. I dagsläget (med en boränta på runt 1,5 procent) är det alltså kanske inte lika mycket värt att amortera som att investera pengarna i t ex fonder, men när räntan går upp (till t ex 4-5 procent) blir det värt så mycket mer.

Eftersom räntan kommer gå upp tids nog så är det inte dumt att amortera, vare sig du behöver göra det eller ej enligt bankens krav. Genom att göra det nu kan du vara bättre förberedd när räntan går upp och ditt lån blir dyrare. Ju mindre ditt lån är ju mindre påverkas du av högre räntor.

Helst bör du både sätta av pengar i en räntebuffert och amortera extra nu när räntan är låg. Det är nu du har som bäst möjligheter att få pengar över till amortering och sparande. Så länge räntan är så låg som den är nu har du chansen att förbereda dig inför sämre tider.

Om du har problem att spara pengar nu på grund av små marginaler i din ekonomi så är det ganska säkert att det kommer bli ännu sämre framöver, när räntan går upp. Och den kommer helt klart gå upp. Så i ett sådant läge bör du försöka se över vad du kan göra för att sänka dina kostnader, t ex byta till ett billigare boende.