Sök på sidan

Visa undermenyn (klicka)

Dölj undermenyn (klicka)

Reporäntan höjs senare än beräknat

Nu har Riksbanken haft ännu ett penningpolitiskt möte där de bestämde om reporäntan och de valde, inte helt oväntat att lämna den oförändrad ännu en gång. Dock indikerar man även att den första höjningen kommer senare än man tidigare planerat.

De saker som är intressant att ta med sig från detta beslut är för det första att räntan blir kvar på -0,50 procent, vilket inte var så överraskande, och att det verkar som att man skjuter upp den första höjningen av räntan till slutet av året jämfört med den gamla prognosen som talade om en höjning tidigare under året.

Varför ligger räntan kvar just nu?

Riksbanken skjuter upp höjning av reporäntan

Om vi börjar med att titta på dagens beslut att behålla räntan på samma nivå så tycker Riksbanken och Stefan Ingves att inflationen är lite osäker fortfarande. Den ligger nära 2 procent, vilket är målet, men en del av detta är även just elpriserna. Tar man bort dem är inflationen närmare 1,5 procent.

Ett annat problem är eventuellt bostadsmarknaden, vilken inte går så bra just nu. En dålig bostadsmarknad kan leda till att folk håller mer i sina pengar och en sådan sak kan också påverka inflationen åt fel håll. Detta är dock inget som Riksbanken själva sa, men en observation i övrigt.

Rent allmänt verkar det som att de vill gå väldigt försiktigt fram och inte höja för tidigt och på så vis “skrämma bort” den inflationsnivå som har uppnåtts. Visserligen kan detta vara sant men frågan är vad man istället offrar.

När räntan förväntas höjas

Den nya prognosen säger att räntan höjs för första gången i slutet av året och då kanske den hamnar på -0,25 procent. Det innebär att man har skjutit fram höjningen sen tidigare prognos, vilket t ex beror på att inflationen verkar så osäker i dagsläget.

Frågan är om det verkligen blir en höjning i slutet på året eller om man kommer vänta ännu längre. Det är ganska många som tror att Riksbanken kommer att vänta en bit in i 2019 innan de beslutar om första höjningen av räntan och dessutom att ränteprognosen rent allmänt kommer att skrivas om så att det blir långsammare höjningar.

Mindre bra med negativ ränta

En gång i tiden när man gick ner på negativ ränta var det tänkt som en nödlösning för ett akut problem. Det var en lösning som var ett svar på den situation som vi då befann oss i men vi befinner oss inte i den situationen längre. Sverige har idag en god ekonomi och en inflation som är nära målet. Att ha kvar nödlösningen fortfarande är lite konstigt.

Många är skeptiska till att vi har kvar den enormt låga räntenivån fortfarande. Även om man förstår grunden till Riksbankens tankebanor om att man vill vara försiktig när man höjer för att inte förstöra sina framsteg med inflationen, så finns det tyvärr ett antal nackdelar med den låga räntan.

Boräntan som länge hade en nära koppling till reporäntan har inte längre samma koppling utan agerar friare. Den har inte sänkts lika mycket som reporäntan, så vi kan inte riktigt njuta av fördelarna av detta till fullo. Det har även gjort att bankernas marginaler på bolån är högre än på länge.

Ett annat problem är om man tänker sig att inflationen blir lägre igen och vi hamnar i ny finanskris eller får problem. Eftersom vi då redan ligger så väldigt lågt med räntan så kan vi ju inte då använda sänkningar av räntan som en metod för att rädda oss denna gång. Det går ju inte att sänka hur mycket som helst - och vi är redan nära botten utan tvekan.

Vi har ingen som helst sparränta på några konton och på sätt och vis kan man säga att vi och företagen förlorar pengar på grund av den negativa räntan. Visst kan man låna billigt men inlåningen är inte så het. Det är i sig inte bästa situationen och inte något som var tänkt att vara så här länge.

Billiga lån - inte bara bra

Just att vi kan låna billigt är trevligt men också en av de få trevliga sakerna med denna låga ränta.  Dock är det som sagt inte ens så att låneräntorna ligger i fas med reporäntan längre utan håller sig på en lite högre nivå.

Problemet med att räntan är så pass låg är att folk lånar som tokar. Detta har lett till att Riksbanken oroar sig väldigt mycket för svenskarnas skuldsättning och att vi har för mycket skulder i förhållande till inkomster osv. Det har därför kommit en del olika förändringar och nya krav för bolån etc, med målet att göra det tuffare för dem som vill låna och på så vis minska skuldsättningen och svenskarnas lånyra.

Nackdelen är ju att vi nu har en massa nya tuffare krav som gör det svårare att få det boende man vill ha. Just nu kanske det funkar ganska bra men när räntan väl går upp sen så kommer det bli väldigt tufft att få råd till en bostad, speciellt för vissa målgrupper såsom unga och i storstäderna. Då har man plötsligt både höga räntebetalningar och höga amorteringar.

Det är dessutom många i dagsläget som har blivit så vana vid att räntan är låg att de knappt känner till eller kommer ihåg något annat. För de yngre eller dem med kort minne känns detta som normaltillståndet och man anpassar sin ekonomi efter det. Man glömmer att det finns en verklighet med en klart högre räntenivå.

Dock är det ju inte alls ovanligt med högre räntor egentligen och bara 2011 så var reporäntan 2 procent och rörliga räntan för bolån låg då runt 4,20 procent. 2008 var reporäntan hela 4,75 procent och bolåneräntan runt 5,95 procent. Idag ligger bolåneräntan runt låga 2 procent men det var alltså inte speciellt länge sen den var betydligt högre.

Högre kommer räntan också att bli snart igen, tids nog, och det kommer många få problem med. Det finns många undersökningar som visar att det är en stor del av oss som inte kommer att klara av en höjning av bolåneräntan till t ex 3 procent. Det skulle innebära en ökning av räntekostnaderna med ca 50 procent.

Har du ett bolån på 3 miljoner idag så kanske du har en ränta på i snitt 1,5 procent och det innebär att du skulle betala in 3 750 kr i månaden i räntekostnader. Om den skulle öka med 50 % till 2,25 procent så skulle du istället få betala 5 625 kr i månaden. En ökning på 1 850 kr per månad. Långt ifrån alla har så bra marginaler i sin ekonomi eller har varit duktiga och sparat ihop en ordentlig räntebuffert att ta ifrån.

Den dagen räntorna börjar stiga på allvar kommer vi se att många får styra om i sin ekonomi och sin budget för att klara av läget. En del kommer säkerligen att få göra nya prioriteringar och kanske en del måste byta till billigare boenden. Om du känner dig träffad föreslår jag att du ser över din ekonomi och försöker spara mer och hitta större marginaler.

Alla tipsar om att man ska räkna med klart högre ränta än den nuvarande när man köper sitt boende, så att man klarar räntehöjningar. I praktiken är det dock inte alla som gör det lika bra som de borde. När vi har en massa krav på amorteringar och liknande blir det ju dessutom ännu tuffare med hög ränta. Endast de med gamla bolån som de inte behöver amortera på har det lite lugnare.

Följ oss på Facebook