Sök på sidan

Visa undermenyn (klicka)

Dölj undermenyn (klicka)

Riksbanken lämnar räntan oförändrad igen

Riksbanken har idag haft presskonferens för att meddela att de har beslutat att behålla reporäntan på -0,50 procent, så som den har varit ett tag nu. De säger sig vilja börja höja räntan i långsam takt under året samtidigt som de värnar om inflationsnivån och försöker vara försiktiga i sitt agerande.

Reporäntan oförändrad igen

Det har inte varit speciellt mycket som har hänt de senaste åren när Riksbanken har annonserat beslut om reporäntan. Den har legat still många gånger eller kanske sänkts aningen. Räntan har legat fast på minus i ett antal år. Hela tiden har jakten på att nå den magiska inflationsnivån på 2 procent varit den avgörande faktorn.

Nu ligger vi på en inflationsnivå som är nära 2 procent och Sveriges ekonomi går starkt. Man kan tycka att det borde vara dags för en första höjning? Riksbanken har dock sett att även om inflationen ligger nära målet så har inflationstakten sjunkit lite de senaste månaderna. Även lönerna har ökat i en långsammare takt än väntat.

Av dessa skäl vill man vara ännu mer försiktig och inte börja höja räntan för tidigt. De säger att prognosen för reporäntan kommer att ligga kvar på samma som tidigare och en första höjning kommer under årets. Dock inte ännu.

Prognosen för reporäntan

Det har senaste året börjat höjas en del röster för att det är dags att börja höja reporäntan igen. En negativ ränta skulle vara ett slags krisåtgärd som sattes in när det verkligen behövdes och många anser att det inte ger lika mycket med en negativ ränta längre. Plus att Sverige idag har en stark ekonomi och en inflation nära målet, så det är inte direkt kris längre.

Riksbankens tillvägagångsätt har dock alltid varit väldigt försiktig och de har verkligen försökt att inte skrämma iväg inflationen genom att höja räntan för tidigt. De har varit enormt måna om att hålla räntan låg och att undvika höjningar just för att inte riskera inflationsutvecklingen. Kanske för försiktiga enligt många.

Prognosen för reporäntan har dock varit ganska lik under en längre tid. Det har inte skett några konstiga ändringar och den har inte skrivits upp. Snarare tvärtom då - att man har låtit räntan vara lite längre under längre tid än man hade tänkt från början.

Idag behåller man reporäntan på -0,5 procent men någon gång under året beräknas första höjningen komma. Kanske vid nästa besked den 26 april. Troligare är kanske att det sker tredje kvartalet. I början av 2019 ska räntan enligt prognosen ha höjts till -0,15 procent och under 2019 beräknar man att den till slut ska hamna på plus igen.

I början av 2020 säger prognosen att räntan ska ligga på 0,36 procent och 2021 på 0,88 procent. Givetvis kan prognosen justeras men Riksbanken har gjort väldigt få och små justeringar de senaste åren, så om inget allt för konstigt händer så kan de säkert följa detta.

Fler åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning

Något som Riksbanken och Stefan Ingves länge har pratat om är att de vill minska riskerna för att svenskarna lånar för mycket och får en för hög skuldsättning. Detta speciellt nu när räntan är så pass låg och det är billigt att låna.

Det har varit ett genomgående tema i deras rapporter att ta upp detta ämne och de har även vidtagit en del åtgärder för att minska riskerna. Det allra mest uppenbara har varit amorteringskravet på bolån som infördes under sommaren 2016. Det har också kommit ett nytt amorteringskrav som ska införas i mars i år, vilket bygger på det gamla kravet med ett skuldtak.

Det gamla amorteringskravet innebar att alla nya bolån som hade en belåningsgrad på ner till 75 % måste amortera 2 % av sitt bolån årligen och från 75 % till 50 % måste man amortera minst 1 %. Det nya amorteringskravet säger att om man vill låna ett belopp som överstiger 4 gånger sin bruttolön per år så måste man lägga till ytterligare 1 % amortering ovanpå de gamla nivåerna.

Detta innebär att man kan behöva amortera antingen 3, 2 eller 1 procent årligen beroende på hur hög belåningsgrad man har. Detta innebär ganska höga amorteringsnivåer för dem som lånar mycket pengar i förhållande till sin inkomst och tanken är givetvis att man ska få folk att ta mindre lån.

I praktiken innebär det förmodligen att man måste titta på lite billigare bostäder när man ska köpa, för att få ner sin månadskostnad för boende till en rimlig nivå. Amorteringen är givetvis inte en kostnad på det sättet, utan mer än investering på sikt, men det är dock ändå pengar som ska ut varje månad och som ska passas in i en månadsbudget och det påverkar helt klart hur mycket man kan lägga totalt på sitt boende.

Ifall amorteringskravet är bra eller ej som lösning på svenskarnas skuldsättning är inte helt klart och genomslagskraften har inte varit så stor än så länge. Bostadsmarknaden har varit glödhet och inte ens ett sådant krav har satt något större stopp för detta, men det kan tänkas att det nu i och med påbyggnaden av amorteringskravet blir mer märkbart. Att amortera 3 procent är ganska mycket.

Följ oss på Facebook