Banker börjar införa skuldkvotstak och nytt räntebesked

Kategori: Bostad

Publicerat den 13 september 2016

I tisdags förra veckan hade Riksbanken återigen möte för att bestämma vad som ska göras med reporäntan. Beslutet blev att räntan fortfarande ligger kvar på -0,5 procent, vilket kanske inte var så oväntat. Progonsen säger att räntan troligen inte börjar höjas förrän under andra halvåret nästa år och då i långsam takt. En annan nyhet är att flera banken på eget bevåg börjat införa skuldkvotstak, vilket begränsar hur stort bolån man kan ta beroende på inkomst.

Skuldkvotstak en viktig nyhet hos vissa banker

Först lite info om vad skuldkvottak egentligen är. Det är en regel som säger att man inte kan få låna mer pengar än sin egen årsinkomst ökat med en viss procent. När förslaget tidigare diskuterats av Stefan Ingves har det varit exempelvis 400 % av din disponibla inkomst (nettoinkomst), alltså pengar efter skatt, som varit max. Detta är en väldigt stark begränsning. Swedbank och SEB, som är de banker som nu har infört egna tak, har lite mindre hårda regler då de sätter taket på 500 % av din bruttoinkomst, alltså inkomst före skatt.

Skuldkvotstaket innebär framför allt begränsningar när man ska ta ett bolån. Ifall du har en inkomst på 25 000 kr i månaden före skatt så blir det en årsinkomst på 300 000 kr. Om du sedan kan låna 500 % av detta så innebär det att du kan låna ca 1 500 000 kr innan du slår i taket. Tidigare fanns ingen speciell gräns utan det var helt enkelt banken som avgjorde lite vad de tyckte om din ekonomi och vad du kunde få i ränta osv. Nu när vissa banker har ett skuldkvotstak så blir det en mer klar gräns.

Skälet till att ha ett skuldkvotstak är framför allt att man vill få bättre kontroll på svenskarnas skuldsättning och se till att vi inte lånar över vår förmåga. Det är lätt att låna nu när räntorna är låga men när räntorna stiger så blir det dyrare att ha lån och om man då har lånat för mycket och inte har tillräckliga marginaler så kan det bli problematiskt. Så själva grundtanken är givetvis bra.

Riksbanken och Stefan Ingves har talat om ett sånt tak tidigare, som ett komplement till det amorteringskrav som infördes i somras. Det har ännu inte kommit något sådant konkret förslag utan det är bankerna själva som har valt att införa skuldkvotstaken. Det är inget måste och alla banker har inte gjort det. Än så länge är det bara Swedbank och SEB som har ett sådant tak. Deras tak verkar just nu ligga på 500 % av bruttoinkomsten, alltså inkomsten innan man drar av skatten. Detta tak är klart mer generöst än det som Ingves tidigare diskuterade.

Hur påverkar skuldkvotstaket våra bostadsköp?

I grund och botten är skuldkvotstaket till för att vi inte ska låna för mycket pengar i förhållande till vår inkomst. Man kan tycka att det är både bra och dåligt beroende på vilken utgångspunkt man har, men syftet i sig är i alla fall gott. Om du som ensamstående funderade på att köpa en bostad i en större stad så kan detta klart påverka dina val, givetvis lite beroende på hur hög lön du har. Kanske måste du titta på lite billigare bostäder om du vill låna hos någon av dessa banker.

Ett sånt här tak påverkar ganska många människor men i olika stor utsträckning. 1,5 miljoner är inte så värst mycket pengar att låna för en bostad, speciellt inte i dagens tuffa bostadsmarknad och ännu svårare blir det om man vill köpa bostad i någon av landets största städer. I storstäderna är bostäderna väldigt dyra och då blir det mycket svårt att köpa som ensam sökande.

Skuldkvotstaket kan sägas drabba framför allt de unga, som är på väg mot första bostaden. Då har man vanligen inte spciellt stort kapital att lägga in som kontantinsats plus att man som ung kanske inte alltid har hunnit få den där höga lönen som man annars med tiden kan arbeta mot genom att bli befordrad eller byta upp sig till bättre jobb efter hand man får arbetslivserfarenhet. Som ung är det inte ovanligt att man förlitar sig istället på en större andel lån.

Det man kan tänka på är att om man är två så kan man lägga ihop sina inkomster och dela på lånet. Har man en sambo så blir det alltså lite enklare, fast man vill väl troligen då också ha en större bostad. Ifall ni båda har en lön på 25 000 kr i månaden så kan ni alltså i princip få ett lån på max 3 000 000 kr enligt Swedbanks och SEB:s skuldkvotstak. Ifall ett allmänt skuldkvotstak av det slag som Stefan Ingves talade om som baseras på disponibel inkomst (efter skatt) så blir det dock en klart lägre gräns för bolån.

Det står dock klart att det verkar lite svårt att köpa en villa när skuldkvotstaket är aktivt. Även om man är två som båda har en hyfsad inkomst så kanske gränsen för bolån hamnar någonstans runt 3 miljoner och det är idag inte speciellt mycket för ett hus som ligger i en större stad. Det är snarare regel nu för tiden att husen går över 3 miljoner. Skuldkvotstak har sina fördelar men det får enligt mig inte göra det orimligt svårt att hitta en normal bostad när man har en normal inkomst.

Det återstår nu att se ifall fler banker följer det exempel som Swedbank och SEB har satt och det finns en viss risk att bostadsmarknaden kommer att träffas ganska hårt av detta. Vi får hålla ögonen på marknaden och se ifall bostadspriserna börja sjunka eller vad som händer.

Senaste räntebeskedet

Riksbanken är nöjda med att Sverige har en stigande inflation och att vår ekonomi utvecklas starkt rent allmänt. Det verkar alltså vara ganska bra hos oss, så det är inte detta som i står utsträckning hindrar att man höjer räntan. Det som är stora skälet till att ligga kvar på en låg minusränta är huvudsakligen att det är så pass stor osäkerhet i omvärlden. Även om den så kallade omvärlden återhämtar sig sakta men säkert från olika typer av oroligheter, så som Brexit, så är Riksbanken fortfarande oroliga för all osäkerhet.

Beskedet som kom nu var inte direkt oväntat och det känns som att Riksbanken fortfarande följer samma plan som de haft tidigare. De är nöjda med hur det ser ut med inflationen och landets ekonomi men vågar inte ta ut något i förskott. Man väntar med att börja höja räntan igen tills inflationen ligger nära 2 procent, vilket man tänker sig ska hända under andra halvan av 2017. Riksbankens prognos för reporäntan har inte justerats på lång sikt. Det enda som har justerats är att man faktiskt funderade på att tvingas sänka räntan ytterligare under 2016 och nu ser det ut som att man tror sig behöva sänka mindre än man tidigare hade tänkt.

Vad detta räntebesked betyder är med andra ord att allting är ungefär lika som det har varit ett bra tag nu och det har inte ändrats mycket sen förra beskedet. Det kommer att vara låga räntor under resten av 2016 och 2017 och sen under 2018 kan vi fortfarande ha en reporänta som ligger nära noll procent. 2019 kan vi slutligen se en viss höjning, om Riksbankens egen prognos stämmer, men det finns fortfarande många saker som kan påverka denna prognos på både ena och andra hållet. Det är dock inte så troligt att vi ser någon snabbare höjning under de närmaste åren, så du kan fortfarande njuta av billiga lån.